Schack Spelet

Schack Spelet

Dem mötes i hans lägenhet. Ute var det ännu vinter och kallt.
Han tog emot henne likt en gentleman, klädd så som alltid i kilt, väst och skjorta, tog hennes kappa, och hon gav honom en kram.
På hans undran om resan hade gått bra, svarade hon kortfattat om trafiken.
Där på visades hon runt i lägenheten.
Slutligen nådde dem vardagsrummet, han bad henne slå sig ned medan han hämtade fikat.

Den svarta Chesterfieldsoffan stod lägligt placerat i vardagsrummet, bakom ett gediget soffbord, till vänster stod en lägre skinnpall, till höger stod en dag bädd lite underligt placerat.
Hon övervägde valen, trots att hon egentligen haft för avsikt att sätta sig på pallen. Satte hon sig strax sig ned i soffan, dess mjuka dynor verkade mer tilltalande, än pallens hårda yta, kunde någon ens sitta bekvämt på den.

På soffbordet stod ett schackbräde i glas placerat, även pjäserna var i glas.
Strax därpå dök Han upp med fikat, en mugg med kaffe och mjölk placerades strax framför hennes plats. Kaffet smakade varmt och gott. Själv satte han sig i soffans andra hörna, mellan dem fanns en tom sittplats. Tydligen drack han något te, hon förnimmande en svag doft av tjära eller tång.

Han förklarade kort hur att ett partischack spelas. Och att vinnaren fick välja en sanning eller konsekvens. Schackbrädet placerades så emellan dem i soffan.
Han hjälpte henne inledningsvis, dock strax flyttade han någon pjäs och sade schack.
Hennes val att flytta undan kungen, var inte det bästa, då strax igen var hon schack.
Ett par drag senare var hon schackmatt.

Vad skulle han nu säga, känslorna och spänningen steg inom henne, vänta lite tittade han strängt på henne, hon försökte stärka sig själv genom att le emot honom.

Hans läppar delade sig, och ordet konsekvens yttrades.

De snälla ögonen bakom hans glasögon tittade granskande på henne, så farligt kunde det nog inte vara, ändå rusade flera tankar genom hennes huvud.

Han gav henne en instruktion.
Hon skulle ställa sig mitt på golvet, och där ta av sig sin klänning, den skulle hon sedan vika snyggt och prydligt, samt därefter återvända till sin plats i soffan, och ge honom klänningen.

Kunde han mena detta, skulle hon våga. Strax reste hon på sig.
Var som att något i hennes inre vaknat till liv. Var detta rätt väg att gå.
Plötsligt stod hon mitt på golvet, hon kom på sig själv när hon precis tagit av sig klänningen.
Att vika den snyggt och prydligt.
Blottad i sin svarta bh och trosa, samt de dito strumpbyxorna återvände hon till sin plats i Chesterfieldsoffan, kanske var det inte så farligt trots allt, hon mötte hans blick och räckte lydigt över den vikta klänningen till honom.

De placerade åter ut pjäserna på schackbrädet. Det var hennes tur att börja, han nämnde som hastigast, att ifall hon vann, kunde hon välja att ta på sig klänningen igen, som nu låg på armstödet närmast honom. Precis som någon trofé.
En tanke slog henne, vilka mer troféer skulle han ta under kvällen.

De började åter att flytta runt pjäserna på schackbrädet, strax så tog hon en häst och en löpare av honom, kanske hade hon nu en chans. Att vinna tillbaka sin klänning. Även om så i underkläder och strumpbyxa, var känslan att som avklädd sitta här framför honom. Olustigt men ändå som att det skulle vara så, deras samtal växlade mellan allt möjligt, trevligt och avslappnat.

Plötsligt sade han schack, vad hade hon nu missat, hans dam stod och hotade hennes kung, skulle hon ställa sin dam framför, eller flytta på kungen, där fanns en ruta ledig.
Det senare verkade då vara det lättaste, kanske var det lite mycket tankar som bubblade runt i hennes huvud. Som påverkade hennes beslut.
Resultatet lätt inte vänta på sig då hennes dam slogs ut av hans kvarvarande häst.
Som i en dröm hörde hon honom, sa han schackmatt, hon försökte snabbt och fokuserat få en överblick av pjäserna, jo han hade vunnit igen.

En känsla, underligt nog av pinsamhet spred sig inom henne. Hur hade hon missat detta.
Hennes ögon fokuserades på klänningen bakom honom. Sen möte deras ögon..

Hur kunde han vara så lugn.

-Jag väljer konsekvens, sa han med en lugn ton, han hade fortfarande inte släppt henne med blicken.
Hon drog kort efter andan, och försökte samla sina känslor, vad skulle han möjligen säga härnäst, skulle han välja, hon kände pulsen öka..

Hon såg hur hans läppar delade sig, och den lugna rösten sa något.

-Jag vill att du ställer dig framför pallen, böj dig fram och sätt båda handflatorna på pallen, har för avsikt att smiska din rumpa med en paddel med 50 klatschar på varje skinka.
-Vill att du räknar varje slag högt, vart efter de som träffar dina skinkor, i tur och ordning samt var för sig.

Tankarna rusade runt i hennes huvud, skulle hon få smisk på rumpan, visst hade han skrivit att de skulle träffas helt förutsättningslöst, och nu skulle hon få smisk på rumpan av någon paddel.
Hur skulle detta sluta.
Sakta som i en trans reste hon sig ändå upp, och intog den position som han instruerat henne att inta. Hon sneglade över vänster axel efter honom, såg hur han grejade med ett stort svart fodral, ett gitarrfodral var den första tanke som slog henne, nej vänta såg mer ut som avsett för något vapen.

Saken han tog upp ur väskan, var något mörkt rödbrunt, brett och platt nästan som en skärbräda, och det stod skrivet med bokstäver bak å fram, snabbt tittade hon ned på den skinnklädda pallen när han närmade sig. Hennes hår hängde ned och skylde ansiktet.
Han ställde sig bredvid hennes vänstra sida. Och sade i lugnt ton till henne att sära något på sina fötter, strax därpå placerade han sin fot emellan hennes.

Hans placerade sin vänstrahand plötsligt hennes svank. Varför skakar han så, tanken slog henne som udda, samtidigt som den varma handen sprida sig utmed hennes ryggrad.

Plötsligt träffade något tungt hennes högra skinka, det sved till och som i ultrarapid tog det en stund innan ljudet nådde fram till hennes öra, precis som att chocken fått henne att slå dövörat till.
*Klatsch* Det sved till lite i skinnet då föremålet landade mot hennes hud.
Hon fann sig dock snabbt och sa *ett*
Det tunga föremålet, som hon senare skulle få veta kallades för paddel, träffade nu hennes vänstra skinka. Kanske inte lika hårt som första.
*Klatsch* Det sved inte till lika mycket denna gång.
Det snurrade runt något i hennes huvud, först tänkte hon säga ett igen men detta måste vara slag två. Hon sa *två*

Han harklade sig precis som om för att hosta. Lugnt och sansat förklarade han hur hon skulle göra, och vad han förväntade av henne. Där varje smiskslag på vänster skinka skulle räknas för sig enskilt, samt att varje smiskslag på högerskinka skulle räknas för sig enskilt.

Och att dem nu skulle börja om från början igen.
Han verkade föra paddeln, som i en 8 över hennes rumpa. Det frasade lätt när lädret gled utmed hennes strumpbyxa. Och plötsligt försvann den, lika plötsligt var det som att hon i hela kroppen spände sig.
Ett lätt slag träffade höger skinka. *Klatsch* Var på hon sa ett.
Ett nytt slag kanske lite hårdare, då det brände lite i högra skinkan. *Klatsch* Hon svarade lydigt två.
Ett nytt slag träffade nu vänster skinka. *Klatsch* Hon fann sig och sa ett.
Nytt slag träffade höger skinka. *Klatsch* Plötsligt verkade det så självklart, hon sa tre.
Så kom två snabba och kanske lite hårdare smiskslag på vänster skinka. *Klatsch-klatsch* Hon sa två och tre. Ömsom sved det till när paddeln träffade hennes skinkor, sen verkade avta hon undrade kort varför.

Sålunda upprepade det sig, med att han fördelade smiskslagen på antigen höger eller vänster skinka.
Ibland kom det flera smiskslag på ena skinkan, och endast ett på andra skinkan, kanske hade han någon plan med detta, ville han att hon skulle försäga sig.
Emellanåt fördes paddeln åter igen likt en åtta över rumpan, som om han ville dra ut på det.

Dock höll hon nu noga räkningen, och var som smiskslagen landade, i huvudsak på vilken skinkhalva, även om så högt eller lågt, var på hon talade om rätt nummer för respektive smiskslag.

Kanske att han hade ökat kraften i smiskslagen efter att dem passerat slag nummer 15, då hon uppfattade ljudet i *klatschen* som högre än dem tidigare. Kanske sved det till igen lite mer den här gången, än som från början. Men det verkade återgå till hur det var när dem hade börjat, oavsett så låg just nu hennes totala fokus på att hålla räkningen.

Verkade som att han gärna lätt paddeln träffa nederdelen av skinkorna.
Underligt var att en känsla av vällust och värme, spred sig utmed hennes kropp, dess ursprung var annorlunda än något som hon tidigare känt. Någonstans i allt detta kom hon på sig själv med att ett eller flera stön lämnade hennes mun.
Tiden verkade på något sätt stå stilla, fast samtidigt inte.

*Klatsch* Och som i ett drömtillstånd, hörde hon sig själv säga 50. Strax därpå kom nästa *klatsch* på andra skinkan, och hon sa 50, men vad nu var han redan färdig. Hon stod fortfarande med händerna som stöd på pallen.
Hon kände hur han la något tungt på hennes svank. men rörde inte handen som han fortfarande höll där.
Den andra handen verkade smeka utmed hennes smiskade skinkor. Kunde detta vara en ubåtshand, dess plötsliga uppdykande och lätta smekning utmed hennes rumpa.
Plötsligt blev hon som i ett trollslag medveten om hur varm hennes rumpa kändes.

Han bad henne ställa sig upp. Först var det som att hennes kropp inte lydde henne, sen kände hans hand på sin nakna mage, och plötsligt gick det hur lätt som helst att resa sig upp.
De kramade om varandra en kort stund, hörde honom säga hur duktig hon varit, fast egentligen utdelas smisk på bar rumpa.

Likt en gentleman ledde han henne åter till soffan, och lät henne sitta ned.
Precis som att hennes rumpa möte skinnytan i chesterfieldsoffan, var som om att hon satt sig snödriva med bar rumpa, och samtidigt en isande varm obehaglig som behaglig känsla teleporterades från rumpan till hennes hjärna.

Hon skulle just till att resa på sig, då hans röst skar som en kniv genom hennes förvirrande tankar och känslor, helvete vad ont det gjorde. Hon tittade och möte hans blick.
-Ursäkta, jag hörde inte vad du sa?

Hans röst verkade åter ingen lugn.
-Sitter du bekvämt, eller vill du ha en mjuk kudde att sitta på?
-Det kan svida lite i skinnet efter att en fått smisk av paddeln.
-Du tog duktigt emot hundra klatschar, utan att tappa räkningen, Herren är stolt över dig.

Känslorna blossade upp inom henne, kudde att sitta på, inte var hon någon prinsessa på ärten.
De dämpades något av hans sista mening, mmm så hon hade varit duktig och gjort honom stolt.
Tankarna åkte som pingpongbollar hit och dit, hon slog på sitt bästa leende och svarade honom.
-Tack, men jag sitter bra här.

Hennes blick granskade honom, allt eftersom han återigen placerade ut pjäserna på schackbrädet.
Vad var det som lyfta upp hans kilt, det rusade plötsligt av känslor, satt han där med stånd, under kilten, han hade alltså blivit kåt av att smiska hennes rumpa, tanken på rumpan fick henne att känna av den brännande smärtan igen, nästan väldigt pinsamt på ett underligt skönt och mysigt sätt.
Någonstans inom sig ville hon ha mer.

-Jaha, är du redo för ett sista parti?
Hon väcktes ur drömmen av hans lugna röst.
-Vi har ett parti kvar att spela.

Hon märkte direkt att han var mer aggressiv i sitt spelande denna gång också.
Precis som att hans tanke var att ta ännu en konsekvens av henne.
Den första tanke hon själv hade var att vinna själv. Hon tänkte ta tillbaka sin klänning.

Det märktes snart att hennes överblick av spelet inte hade förbättrats, alls något från dem föregående schackpartierna, dem flesta av hennes bönder strök med i en rasande fart, även om hon lyckades ta någon häst och en löpare, av hans pjäser, verkade det ändå som att han hade ett tydligt övertag.
Även om att hon var först med att säga schack, detta parti, så vände snabbt spelet till hans fördel.

Slutligen hade hon bara en bonde, ett torn och kungen kvar.
Där han stod med kung, dam, löpare, två torn och tre bönder.
Henne bonde närmade sig hans sida av spelfältet, bara två steg kvar, och kom bonden fram dit skulle om hon uppfattat reglerna korrekt den byta form och bli en dam.
Han sa då schack. En löpare hotade kungen.
En svordom yttrades inom henne, kunde det inte väntat lite, hon var ju så nära.
Hon flyttade sin kung till en annan ruta.
Strax flyttade han sitt torn, och yttrade det förbaskade ordet schack igen.

Åter igen flyttade hon undan kungen till en mer säker ruta på schackbrädet.
Verkade som att han inväntat denna utveckling, och därpå slog ut hennes kvarvarande torn.
Hon hade nu bara bonden och kungen kvar, raskt flyttade hon bonden ett steg närmare möjligheten för byte till dam, kanske fanns det en chans att hota hans kung, som ännu stod kvar i sitt ursprungsläge.
Han flyttade lite nonchalant sin dam och sade schack.
Det fanns nu bara en ruta kvar på schackbrädet dit hon kunde säkert flytta sin kung.
Just som hon flyttat kungen i säkerhet, flyttade han sin löpare.
Han tittade på henne och sa schackmatt.

Innan hon hunnit samla sina tankar avbröts hon, av hans lugna röst.
-Jag väljer en sanning och konsekvens.
Schackbrädet flyttades bort ifrån soffan, och nu fanns inte längre något som skilde deras båda kroppar åt.
Hon var helt utlämnad att lyda hans vilja. Igen.

-Jag vill att du lägger dig med ditt huvud i mitt knä, och berätta sen hur det kändes att få smisk.

Lydigt sjönk hon ned i den svara chesterfieldsoffan, och kröp upp med sitt huvud i hans kiltbeklädda knä, lite skrämmande samtidigt som det var skönt att slippa sitta på den varma, ännu lite brännande ändan.
Han strök bort hennes hår med handen, som strax därpå smekte ut med hennes sida och höft, för att slutligen landa på rumpan. Någonstans inom sig ville hon skrika av smärtan, när handen smekte utmed dem smiskade skinkorna. Hon knep ihop läpparna för att inte säga något, trots att det ändå kändes på något sätt skönt, fast ändå inte.

Hon kände sig plötsligt väldigt trött, de satt så tysta en stund.
-Nå, hur känns det, frågade han plötsligt.

Känslor och tankar åkte åter runt i hennes huvud likt pingpongbollar.
I korta drag berättade hon, att det hade varit annorlunda mot vad som att hon förväntat sig.
Och att hon tyckt om det, det sätt som han hade dominerat henne.
Kanske inte så mycket att bli smiskad i början, men att det ändå kändes bra.
Någonstans inom sig ville hon ha mer, (pinsamt som det var) hur plötsligt det hade tagit slut.
Även att hon kände sig trött.

Han frågade om hon ville ha något att dricka.
Hon svarade att hon inte orkade något just nu.

Plötsligt sade han med samma lugna röst som tidigare, att hon varit en duktig flicka.
Han var nöjd med hennes svar. Och att nu kunde få tillbaka sin klänning om hon ville ha den tillbaka.

Hon satte sig upp och tog emot klänningen.
De satt kvar en stund och samtalade om lite allt möjligt.
Var på likt samma gentleman, som tagit emot henne tidigare under kvällen hjälpte henne att ta på sig klänningen, även om det var hon som gjorde det mesta.
De kramades om en stund. Han följde henne till dörren, och undrade som i förbigående om hon var nöjd med kvällen. Vilket det faktiskt hade varit. Fast annorlunda.

Han hjälpte henne på med kappan, och bad henne skicka ett sms när hon kommit hem.
Där efter skiljdes dem åt.

Händelseförloppet ovan beskrivet är inte det som hände, men det hade kunnat ske.
Tack för att du tog dig tid att läsa ända hit. Kommentarer om satsbyggnad och dyl undanbedes.

Händelser under ett möte

Added 23 jan 2020 Stories #Woman as bottom #Discipline #Psychological dominance #Physical dominance #Pain #Spankings #Service

You cannot see or post comments since you are not logged in.

🗁 Stories

🖶 Print Document ID 24840 ⚑ Report