Svenska
Norsk
Dansk
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoDet otänkbara
Part 6: Det var oväntat
| Jag och min kompis byter pappersbiljetter mot öl och slår oss ner i gräset. Solen skiner och det är varmt för att vara september. Ett gäng människor som verkar känna henne slår sig ner hos oss. Jag rycker till när jag känner igen en av dem men tittar snabbt bort. Johanna presenterar mig för alla. Vi tar i hand och du upprepar ditt namn så jag säger mitt. När vi reser oss för att gå vidare lägger du handen på min axel och du går så långsamt att vi hamnar efter de andra. -Jag trodde inte vi kände varandra. -Det gör vi inte heller. Jag trodde inte att du tog i hand. -Du är kanske inte lika motbjudande som de flesta andra. -Det är jag förvisso inte. Du måste sluta skriva om mig. -Va? -Du vet vad jag menar. -Jag förstår inte vad du pratar om. -Det klär dig inte att spela dum. -Men… -Jag känner igen detaljer, saker som bara du kan veta. Och saker som skulle kunna identifiera mig. Det går inte. Du måste sluta skriva om mig, eller om honom, eller hur jag ska säga men du fattar vad jag menar. -Men alltså, det är ju inte om dig. Sakerna som rör mig handlar om mig och de måste jag få skriva om hur mycket jag vill. Och även om du kanske varit inspiration, kanske, möjligtvis, till vissa personlighetsdrag eller scenarier så har jag ju inte skrivit om dig. Det mesta har aldrig hänt. Jag vet ingenting om dig, det är bara fiktion så om du identifierar dig med någon karaktär som förekommer i det jag skriver så skulle jag säga att det är ditt bekymmer, inte mitt. -Du verkar veta förvånansvärt mycket om mig, hur förklarar du det då? -Jag är väl bra på att gissa och spekulera utifrån de ytterst få fakta jag har. Det är ju det som är grejen med att skriva fiktion, att man får bestämma och hitta på som man vill. Och ärligt talat, vem tror du skulle tro att jag skrivit om dig? Och om någon trodde det, vad tror du att de skulle göra med sina misstankar? -Det kan jag ärligt talat säga att jag inte tänkt igenom fullt ut. Det fanns inte riktigt i min tankevärld att jag skulle träffa dig igen. -Och hur hittade du det jag skrivit, om jag får fråga? -Eh, ja, just det. Det är en bra fråga. Den tänker jag inte besvara. -Så med det i åtanke, hur sannolikt skulle du säga att det är att någon annan hittar något av det jag skrivit, tänker att ’det är ju han’ och sen går vidare med den informationen på ett sätt som på något sätt påverkar ditt liv? -Du har en poäng när du lägger fram det så men… -Men? -Jag vet inte. Du har en poäng. -Så, gillade du det du läste? -Det tänker jag inte kommentera. -Är det därför du är orolig för att någon ska tro att det handlar om dig? Det var det du menade med att jag verkar veta förvånansvärt mycket om dig, eller hur? -Det tänker jag inte svara på. -Så om du fick chansen att uppleva något av det så kan du ärligt säga att du inte är intresserad. -Ja, definitivt. -Då så, då tänker jag att du helt enkelt slutar läsa det jag skriver och inte bryr ditt lilla huvud mer om det. Eller, en annan idé, så skriver du om mig som hämnd. -Du är jävligt uppkäftig. -Nej, jag är bara dålig på att avsluta konversationer. Plus att om jag är det så har du ju just tackat nej till chansen att få göra något åt det. Så, var det nåt mer, eller? -Nej, det var väl inte det. -Då så. Vi fortsätter gå sida vid sida för vi är på väg åt samma håll, till samma ställe, till samma sällskap. Tanken verkar slå oss samtidigt. -Jaha, så hur ska vi göra nu då? Vi kan ju inte direkt låtsas som at vi inte setts innan eftersom vi redan presenterats för varandra. -Nej, vi får väl göra det folk gör, antar jag. -Vad gör folk? -Umgås. -Äsch, du behöver väl inte använda fula ord för det. Han skrattar till. Jag tar hans hatt och sätter på mitt huvud i stället. -Hallå där, den där är min. -Ja men det är faktiskt också sånt som folk gör här, stjäl hattar. Jag hade en själv i morse men den kom på villovägar och nu tar jag din så får du i din tur stjäla en annan hatt. The circle of life. Eller hats. -Men jag kan ju helt enkelt ta tillbaka min egen. -Nej, det är inte så hattsystemet fungerar. Dessutom ser jag bättre ut i hatt än utan. -Vem säger det? -Alla. -Okej. -Men vi kanske kan komma överens om något? -Jag förhandlar inte med terrorister. -Jag tror inte att hattstöld räknas som ett terrorbrott. -Vad för deal? -Jag tar din hatt nu. Du hänger med mig i två timmar och om du ärligt kan säga du inte vill ha med mig hem efter det, eller om jag för all del inte har någon lust att följa med dig hem, så får du tillbaka hatten då? -Visst varför inte. Vi verkar ju ha gemensamma vänner i alla fall så det verkar som att vi ändå kommer att behöva umgås. Jag sträcker fram min hand och han tar den. -Du har verkligen inte obehagliga händer. -Men tack, du kan verkligen ge komplimanger. -Jag försöker åtminstone. Vi närmar oss de andra som verkar upptäckt att vi inte var med och står och väntar. De är femtio meter bort men verkar inte ha tålamod att vänta tills vi kommit ända fram utan skriker -Vi tänkte beställa pizza, vill ni ha? Jag tänker inte skrika tillbaka utan rycker lite på axlarna som för att visa att jag hört. Han skriker inte heller något. När vi nästan är framme viftar Johanna med sin telefon. -Varför svarar ni inte? Jag fiskar upp min telefon från handväskan och ser i ögonvrån hur han tar upp sin ur fickan. Två missade samtal och tre sms. Det första undrar var jag är. Det andra undrar om jag vill ha mat. Det tredje är skrivet i caps och undrar om vi knullar. Jag höjer långfingret mot Johanna. -Förlåt, men man undrar ju när ni bara försvann. Jag undrar om hon skickat samma meddelande till honom. Vi börjar gå mot pizzerian. -Så hur kom det sig att jag blev inspiration? -Jag är inte förälskad i dig om det är det du tror, har aldrig varit. Har aldrig trott att det funnits något mellan oss, eller ens velat det. Eller, jo, det där är inte helt sant. Du är fascinerande. Och helt ärligt är du sexig. Det är två bra grunder att basera en karaktär på. Att jag började fantisera om att ha sex med dig var mitt sätt att hantera att du var jobbig. När du försvann saknade jag att prata med dig och när jag hade behövt det så skrev jag ner dialoger som vi skulle kunna ha haft. Och det visade sig vara väldigt effektivt så det blev liksom ett bra sätt att hitta saker i livet som behövde förändras och också för att se saker ut olika perspektiv för att veta hur jag skulle gå vidare. Sen behövde jag allt mindre sånt men det var roligt att skriva så det fortsatte och jag tyckte om balansen jag fick till ibland mellan karaktärerna och mellan diskussioner och sex. Och det är inte som att jag tänker på dig som i din person i verkligheten, det var kanske första två-tre texterna. Sen har liksom en egen karaktär vuxit fram från det. Men den kanske är lite baserad på saker jag trodde om dig utifrån de små ledtrådar om din person jag samlat på mig. -Och vart har du hittat de ledtrådarna? -Jag har suttit utanför ditt fönster och gått igenom dina sopor och sånt. Nästlat mig in hos dina bekanta och kokat en kanin eller två. -Varför kan du inte bara svara ordentligt på frågor? -Jag vet inte. Det mesta är från våra samtal. Lite är från det du publicerat, något från Instagram och Facebook. Bara allmänt tillgängligt material. -Det är bara det att det känns som att du verkligen fångat mig ibland som gör mig misstänksam. -Jag vet inte varför det är så. Jag har fått höra att jag är en bra människokännare, de kanske är så att jag är det. -Kanske. -Men ingen vet vad jag skriver, att jag skriver, ingen vet vem som ligger bakom det användarnamnet. Och jag är inte orolig för att någon skulle känna igen mig så det är osannolikt att någon skulle misstänka att den andra karaktären är inspirerad av -Aj som fan! Något kommer flygande genom luften och träffar honom i huvudet innan vi riktigt reagerat. Det är en sko. Ett par ungar på cykel åker snabbt iväg på cykelbanan. Han sätter sig på knä med handen mot pannan. -Hur gick det? Är du okej? Svimmar du? -Det gick nog bra med det gör jävligt ont. Jag svimmar inte. Jag sätter mig framför honom. -Får jag se. Jag tar bort hans hand. Det rinner blod ner över pannan. Jag ger honom en näsduk och rotar fram min lilla första hjälpen-väska från handväskan. Jag tar bort hans hand och tvättar bort blodet med våtservetter. Han grimaserar när jag baddar med sprit. -Du har ett jack i pannan. Mår du illa eller känner du dig yr? Ska vi åka och kolla om du har fått hjärnskakning? -Nej, jag har inga sådana symptom. Det gör bara ont. Jag tar fram en kompress ur väskan som jag tejpar i hans panna. Den är mycket större än den behövt vara men jag litar inte på att ett plåster skulle hjälpa med det blodflödet. -Kan du tänka dig att stanna här och pressa handen mot såret tills det slutar blöda så kan du få ett plåster sen istället? Han nickar. Min kompis och någon jag redan glömt namnet på kommer fram till oss. -Hur går det? -Jag fick en fotbollssko i huvudet men jag har blivit omplåstrad. -Oj, hur gick det? Är du yr? Har du hjärnskakning? -Nej, det tror jag inte. Jag blev mest överraskad och irriterad, tror jag. Vi bestämmer att de andra köper mat och jag blir utsedd till sköterska. De går iväg och vi flyttar in i skuggan. -Med risk för att vara tjatig, är det säkert att du mår bra? -Kan vi bestämma att jag i egenskap av vuxen man säger till om jag inte mår bra? -Man och man, men visst. Han sträcker ut tungan mot mig. -Får jag se om det har slutat blöda i alla fall? -Mm. Han slutar pressa mot kompressen och jag försöker kika in under den. Jag sitter framför honom och våra knän snuddar vid varandra. Det pirrar till när det ser ut som att han tittar ner i min urringning. Jag tar bort kompressen. Det ser ut att börja bli en sårskorpa så jag sätter på två plåster i ett kryss så att de ska sitta kvar bättre. När jag är klar behöver jag inte längre sitta så nära. Jag borde flytta mig bortåt. Han lägger en hand på mitt knä. Jag stryker bort håret från hans panna så att det inte ska fastna i plåstret. Hans hand rör sig långsamt uppåt längs mitt lår. Min flyttar sig till hans nacke. Han ser mig i ögonen. Hans tunga glider över läpparna. Jag vill så gärna kyssa honom men jag känner igen de andras röst längre bort. Motvilligt sätter jag mig bredvid honom istället. Vi äter, pratar, dricker mer öl och de andra bestämmer sig för att gå ut och dansa. Jag känner hur mycket jag inte är sugen på det och bestämmer mig för att gå hem till godis och skräckfilm. Jag vänder mig mot honom och sätter hatten på hans huvud. -Tack för idag, jag hade trevligt. -Jag med, faktiskt. Tack för plåstret och allt. Jag plockar upp mina hörlurar och försöker trassla upp sladden medan jag går hemåt. Efter en stund känner jag en hand på min axel och jag rycker till. -Oj förlåt, det var inte meningen att skrämma dig. -Det är lugnt, jag var bara inte beredd på att någon skulle komma. -Jag misstänkte det. -Så, vad har du på hjärtat? Han står nära. Han luktar alkohol och ett rakvatten som är vagt bekant. Han lägger handen mot min kind. Jag möter hans blick. Med ett par steg har han min rygg mot en vägg. Han lutar sin panna mot min, våra näsor möts. Så ltrycker han sin kropp mot min och kysser mig. Hans läppar är mjuka, hans tunga smakar öl och varmt. Jag lägger armarna om hans midja, händerna glider över hans rygg ner mot rumpan. Hans följer konturerna av min kropp. Vi pausar. Jag andas i hans öra. -Jag måste ha dig. Han tar av sig hatten och sätter den på mitt huvud. -Jag har inte rett ut vad jag vill och borde och inte borde göra än, men jag kan ärligt talat inte säga att jag inte vill ha med dig hem. Tvärtom, tror jag. Vi går mot torget och tar en taxi. Han har sin hand på mitt lår. Den bara ligger där men den får det att bulta mellan mina ben och jag känner att jag blir våt. När vi är framme tar han min hand och drar mig med till sin dörr. Jag låter händerna glida över hans linne, känner konturerna av hans överkropp, medan han låser upp. När han stängt och låst pressar han mig mot dörren. Hans knä pressar mot dörren, hans lår mot min fitta. Jag gnyr. Han kysser min hals. Hans händer rör sig över min tröja, sedan innanför. Letar sig innanför kuporna. Nyper tag hårt om mina bröstvårtor. Jag stönar. Han biter mig i halsen, i nyckelbenet. Fattar tag om mina handleder och håller dem med ena handen medan den andra lägger sig om min hals. Jag möter hans blick. -Du gillar verkligen det här i verkligheten också. -Mm. Handen lämnar min hals, rör sig över min kropp, neråt, in under kjolen, smeker över trosorna. Jag flämtar. Han ler. Handen masserar mig hårdhänt. Jag lutar huvudet mot dörren och stönar. Ett slag landar på min kind. -Aj. -Om det här ska fungera ska du se på mig så länge jag inte säger något annat. Du ska göra som jag säger. Är det förstått? -Ja. -Bra. Välj ett stoppord. -Betong. -Och ett ord för när jag ska lugna mig. -Vanilj. -Klä av dig. -Va? -Det börjar inte bra för dig. Du har fått en enkel instruktion och du ifrågasätter den. Klä av dig. -Jag förstod, men varför? Ett till slag landar på min kind. Han tar tag om mitt hår och höjer min blick till sin. -Om jag säger till dig att göra något, då gör du det. Du behöver inte bry ditt lilla huvud med varför jag vill att du ska göra det. Förstått? -Ja. Jag tar av mig skorna och lägger hans hatt på hatthyllan. Sedan tar jag ett par steg in i lägenheten. Hänger min kavaj över en stolsrygg. Jag drar linnet över huvudet, viker det och lägger det på sitsen. Sedan drar jag av mig kjolen. Det tar ett par försök innan jag får loss hyskorna på b-h:n men till slut går det. Jag lägger den på sitsen. Tar av mig trosorna, viker dem och lägger dem överst. Sedan vänder jag mig mot honom, rak i ryggen och med händerna knäppta bakom den. Han tittar ogenerat på min kropp. Så kommer han fram till mig. Lägger händerna på mina axlar och låter dem glida ner över armarna, över till midjan, upp till brösten. Han nyper ordentligt om bröstvårtorna igen. Så går han runt mig och ställer sig bakom mig. Knådar mina bröst hårdhänt. Jag har redan glömt det pinsamma i att stå naken framför honom och jag lutar huvudet bakåt mot hans axel. Han fortsätter att smeka med händerna över min kropp. Rispar lätt med naglarna. Min arm rör sig bakåt, min hand leker med håret i hans nacke. Hans hand glider in mellan mina ben. -Mm, blir du alltid så här våt? -Nej, bara när jag är kåt. -Du är väldigt uppkäftig för någon som påstår sig vara undergiven. Är det ingen som påpekat det förut? -Nej. -Då är det på tiden att jag gör något åt det eller hur? -Om du tycker att det är nödvändigt. -Det är det uppenbarligen. Han håller mig i ett stadigt grepp medan han rör sig längre in i lägenheten. Vi stannar framför ett skrivbord. -Jag antar att du förstår vad som kommer att hända nu. Jag nickar och lutar mig fram över bordsskivan, handflatorna mot ytan och med rumpan svankande mot honom. Han börjar mjukt men slagen blir snart hårdare och det svider på skinkorna. -Du säger väl till när du får nog? -Jadå, men du behöver nog ta i lite i så fall, vännen. -Kom ihåg att du bad om det. Han slår hårt. Ljudet fyller rummet. Men mellan slagen blir jag bara kåtare och kåtare. När sista ekot ebbat ut smeker han ömt över mina skinkor. -Vad säger man? -Tack. -Har du lärt dig något? -Att jag inte ska vara så uppkäftig? -Haha, det var tanken, ja. Han tar tag i mitt hår och drar mig uppåt. -Klä av mig. Jag ler. Det är ändå det jag velat göra hela tiden. Jag tar tag i nederdelen av hans linne och smeker det uppåt med händerna längs hans sidor. Han hjälper till att få det över huvudet. Jag kommer av mig när jag ser honom med bar överkropp. Mina händer glider över hans släta bröstkorg. Hans bröstvårtor styvnar och jag kan inte motstå frestelsen att slicka på dem. Han fattar tag om mitt hår och drar mig bakåt. -Vad gör du nu? -Smakar på dig. -Det var inte det du skulle göra. -Nej, men slutar vara så jävla frestande då. Han ler men ger mig sedan en hård, befallande blick och jag låter fingrarna löpa längs stigen av hår som för dem till hans gylf. När jag fått upp knappen känner jag hur hans kuk försöker pressa sig ut ur kalsongerna. Jag får ner dragkedjan och låter handen glida över kalsongerna. Kan inte låta bli att fortsätta när jag väl har hans hårda kuk i min hand. Hans ögon avslöjar att självbehärskningen vacklar. -Du har verkligen svårt för att bara göra som du blir tillsagd. -Förlåt, det är så mycket med dig som är distraherande. Han trycker mig bakåt, sätter mig på skrivbordet. Drar ner byxorna över höfterna. Jag sätter mig längst ut på bordskanten så att han lättare ska komma in. -Jo jag känner ungefär detsamma. Han rullar på en kondom och jag sätter upp foten på skrivbordet när han smeker kuken utanför min öppning. Han glider in och jag stönar högt. Jag har längtat så länge efter det här. Mina fantasier har inte kommit i närheten av den här känslan. Han håller mitt huvud stadigt i mitt hår och jag har min kåtdimmiga blick i hans blanka. Det är upphetsande att se hans upphetsning och hans njutning. Jag lägger benen om hans midja och han håller ett stadigt tag om mina höfter. Han stönar mot min hals när han kommer. -Oj, det här var inte min plan. -Vad var din plan? -Jag tänker återgå till den snart. Fy fan vad sexig du är. Han kysser mig och mina händer rör sig över hans rygg. När vi hämtar luft ser han på mig. -Jag tänkte att vi skulle duscha. -Det låter som en bra idé. Han kliver ur sina resterande kläder och visar med handen mot badrummet. I duschen ställer han bakom mig och flätar mitt hår. Han lägger det över axeln och kysser mig i nacken. Sedan tar han duschkräm i händerna och börjar tvåla in mig från halsen ner till fötterna. Min hud knottrar sig i luften som är svalare än vattnet. När jag är intvålad tar jag duschkrämen och gör detsamma med honom. Masserar hans nacke och armar, låter mina händer glida över hela hans kropp. Vi sköljer av oss och han stänger av vattnet. Han tar en handduk och lägger upp mitt ben på toastolen. Torkar det och gör samma sak med den andra. Låter handduken vandra över min kropp och suga upp vattnet. När jag är torr tar han en annan och torkar av sig lite innan han virar den runt höfterna. -Klä på dig trosor och linne och kom tillbaka. Jag gör som han säger. Han greppar min handled och drar mig med sig in i sovrummet. -Sätt dig på knä. Han låter handduken falla till marken och står naken och halvhård framför mig. Jag vill så gärna ta honom i munnen men jag tänker att jag måste försöka vara lydig nu, rädd för att straffet ska bli att jag måste gå hem. Jag möter hans blick. Han börjar smeka kuken med handen och mina läppar säras. Han ler och det glittrar i hans ögon. Vattnet droppar från hans hår ner över hans kropp. -Vill du ha min kuk i din mun? -Ja tack. -Okej, varsågod. Jag tar stöd med ena handen på hans höft och lutar mig fram. Suger in hela kuken i munnen och känner honom växa sig större än vad som får plats så här. Släpper lös hans hårda salivindränkta kuk och håller den stadigt med andra handen medan jag låter tunga glida över den. Masserar skaftet med läpparna, upp och ner. Slickar bort droppen som gnistrar på ollonet. Han fattar tag om mitt hår och trycker in kuken halvvägs innan han drar den ut igen. Jag måste hålla båda händerna om hans skinkor för att inte tappa balansen. Han fortsätter att styra takten och jag gör vad jag kan för att ge honom den platsen han behöver. När han kommit så långt in det går några gånger drar han sig ur. Jag möter besviket hans blick. -Det är inte du. Det är det att jag vill göra något annat med dig nu. Han hjälper mig upp och tar av mig linnet innan han drar med mig ner i sängen. Sätter sig gränsle över mig och pressar mina armar ner i madrassen ovanför mitt huvud. -Nu måste jag ställa några frågor för att veta hur vi ska gå vidare och det är viktigt att du svara ärligt, okej? -Okej. -Visst är det så att du inte tycker om att tappa kontrollen? -Jo, det stämmer. -Och ändå drömmer du om att göra just det. Jag rodnar och nickar. -Svara ordentligt. -Ja. -Och nu ska jag få dig att tappa kontrollen. Men det är svårt. Jag vågar inte binda dig just nu så därför är det extra viktigt att du gör som du blir tillsagd och litar på att jag tar hand om dig. Okej? -Okej. -Men om något inte känns bra så måste du använda stopporden på en gång. Okej? -Okej. -Bra. Lägg dig med händerna bakom nacken och ligg kvar så ända tills jag säger åt dig att göra något annat. Jag flätar samman fingrarna bakom nacken. Han sätter sig mellan mina ben och smeker med händerna över mina lår och min mage. Händerna rör sig i en allt snävare bana och jag darrar lite av förväntan och upphetsning. Han ler och lutar sig över mig. Kysser mig från halsen ner mellan brösten, över magen ner till troskanten. Han trycker mina ben mot bröstkorgen och tar av mig dem, kastar iväg dem, och lägger tillbaka mina ben på var sida om honom. Så lägger han huvudet mellan mina ben och jag får nästan panik innan han ens gjort något. -Vanilj. Han reser huvudet och möter min blick. -Gör jag dig illa? -Nej, men alltså, om du tänkte, du vet, du behöver inte göra det. -Haha, vad rolig du är. Tror du att jag skulle beordra dig att ligga sådär och sen göra något jag inte vill? -Kanske inte. -Kan vi fortsätta nu när vi rett ut det? -Mm. Han reser upp sig lite och kysser mig på munnen. Sedan återgår han till mellan mina ben och snart känner jag hans tunga. Jag gnyr och rör säkert på benen för han lägger sina händer på mina lår och håller dem på plats. Han fortsätter att röra sig lätt, pressar inte med tungan, ökar inte takten och det är skönt men jag tänker att jag aldrig kommer komma så här. Han verkar dock veta vad han gör för när okänd mängd tid förflutit är det som att alla gånger han rört sin tunga samlats i en bägare som plötsligt rinner över. Jag gnyr när vågorna sköljer över mig. Han håller mina ben stilla och det är som att orgasmens energi blir mer koncentrerad när jag inte kastar mig runt samtidigt som jag brukar. När jag börjar slappna av sätter han sig upp och smeker mig långsamt mellan benen. Gradvis ökar han takten igen och använder hela handen. -Snälla, knulla mig -Snart -Nej nu -Snart, du ska komma för mig först -Det har jag ju -Nej, du ska komma på riktigt -Men -Litar du på mig -Ja, men -Var bara tyst och gör som du blir tillsagd Han knullar mig med två fingrar medan den andra handen snabbt rör sig över hela min fitta. Det är så skönt. Det är för skönt. Jag kan inte kvar händerna bakom nacken. Jag kan inte låta honom se mig tappa kontrollen såhär. Jag tar en kudde och lägger över ansiktet. När jag gömt mig bakom den kommer jag, exploderar jag, skriker jag och det tar inte slut, jag står inte ut, det är för överväldigande. Jag kastar kudden på honom. Han möter min blick. Jag tror att jag ber honom med ord. Jag vet att jag ber honom med blicken. När han fortsätter reser jag mig. Knuffar bort honom. Får ner honom på rygg i sängen. Han ler men gör inget motstånd. Han är hård och jag sätter mig över honom, låter honom sjunka in i mig. Trycker ner hans armar i madrassen och rider honom. Jag förstår ju att jag bara lyckas för att han låter mig men jag har tappat kontrollen helt nu och vill bara ha honom i mig, måste ha honom. Han lägger händerna om mina höfter och styr mig, stöter ända in i botten och det är så gudomligt skönt. Han nästan skriker när han kommer. Jag sjunker ihop ovanpå honom. Jag känner svetten rinna och lägger mig bredvid. Han är också svettig och håret lockar sig vid tinningarna. Jag lutar mig fram och slickar över hans bröstkorg och han stönar till. -Det var oväntat. |
Added 4 jun 2020 Stories
You cannot see or post comments since you are not logged in.