Svenska
Norsk
Dansk
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoÅtråns kemi
Part 2
| Vad är det första som får oss att bli tända? Hur stor betydelse har kyssen för lusten? Vilka hormoner är viktigast och mest aktiva när vi har sex? Vi tittar närmare på hormonerna oxytocin (kvinnligt) och vasopressin (manligt) som är aktiva och betydelsefulla vid både sex och beröring. Kyssens betydelse I begynnelsen var läpparna. Vi lärde oss att äta och tala. Sedan kom kyssen. Den kan ha uppstått hos våra släktingar primaterna när mödrarna tuggade maten till sina små, för att sedan ge dem näringen från mun till mun. Vad är det som gör att det tänder? Vilket är första steget? Kyssen, eller som ungdomarna säger, hånglandet, brukar komma snabbt. Och vi vet hur väninnorna brukar prata om killar som ”hånglar bra” eller ”hånglar dåligt”. Är det bra kyssande så tänder det ofta på fler ställen i kroppen, kyssen är första steget till en fördjupad fysisk kontakt. Men det kan lika gärna vara tvärtom, ett osensuellt slaskande, tänder som krockar och stela läpprörelser. De dåliga kyssarna kan förstärka och bekräfta det som vi redan har känt på oss; det här är inte rätt, det här kommer inte att fungera, det tänder inte. För några år sedan kom nya rön om kyssens betydelse för hur vi parar oss – och framförallt med vem. Kyssandet är centralt i den evolutionära process som leder fram till vårt val av partner. Nära 60 procent av de män och hela 66 procent av de kvinnor som tappar intresset för motparten i en relation, gör det eftersom partnern kysser för dåligt. Här finns uppenbarligen inga tankar på att det går att träna upp partnern med tiden. Kyssandet fungerar som ett effektivt test, en första tröskel som måste passeras för att det eventuellt ska leda till fortsatt samvaro. Kyssen ger information om hur vi passar ihop, den kan liknas vid genetikens budbärare. Ju bättre han eller hon är på att kyssas desto bättre feromontycke (Läs mer i kapitlet doft och signal) som i sin tur pekar på ett matchande och bra genetiska anlag. Kvinnorna är mer benägna att använda kyssandet inte bara för att det är mysigt utan också för att bedöma hur intresserad mannen egentligen är samt hur bra han matchar hennes genetiska arvsanlag. Är det bara sex just nu som han är ute efter? Eller kan han tänka sig att gå vidare till en långvarig relation? I förlängningen, och förmodligen till stor del omedvetet, ställer kvinnan frågan: Bär han på bra arvsmassa, på bra DNA, är det någon jag ska satsa på att skaffa barn med? ”Hm. Om man redan har sina ungar och inte vill ha fler så struntar man väl i DNA?” skrev en av våra lektörer. Vi har inget svar. Vi mår bra av att kyssas. Nivån av stresshormonet kortisol sjunker hos båda könen när vi kysser varandra och även när vi håller varandra i händerna. Halterna av oxytocin, ett hormon som får oss att vilja mysa och närma oss varandra, ökar. Ett exempel på det som vi nästan hört till leda, att kvinnor vill ha romantik och tända ljus för att bli tända och sugna på sex, bekräftas av psykologisk och antropologisk forskning. En antropolog vid ett amerikanskt universitet lät ett antal personer titta på bilder av personer som de var rejält förälskade i. Samtidigt scannades deras hjärnor. Det hände saker i framförallt de delar som aktiverar belöningssystemet. Kyssar och sex triggar igång belöningssystemen i kroppen, samma system som narkotika drar igång. I kapitlet Doft och signal tar vi upp feromonerna, de doftlösa luktämnen som antas ha en stor betydelse för hur vi väljer partner. För självklart är kyssen ett alldeles utmärkt sätt att överföra dem på – vi är ju så nära varandra. En tysk forskare har, här nämnt som kuriosa, undersökt varför de flesta av oss, 75 procent i hans studie, lutar huvudet åt höger när vi kysser. Anledningen är inte så sexig utan handlar om hur våra hjärnhalvor utvecklas i fosterstadiet eller när vi är spädbarn. En annan orsak kan vara hur vi ammades eller vaggades. Vi avslutar med en trivial pursuit-fråga som har goda chanser att kommas ihåg. Hur många procent av jordens befolkning hånglar inte? 10, 20 eller 40 procent? Rätt svar är 10 procent. Hormoner - sexualitetens budbärare Hormoner är molekyler som fungerar som budbärare från celler eller organ i kroppen till andra celler. Det är en kaskad av hormoner, uppåt 100, som kan vara viktiga för sexlusten och som aktiveras vid sex. Testosteron och östrogen är de klassiska könshormonerna. De ligger i ungefär samma nivåer över tid, är statiska och fungerar mer som möjliggörare. De ligger som en idisslande grund för att det överhuvudtaget ska kunna uppstå en sexlust och så småningom ett sexuellt möte. Det är likadant med de två hormoner som vi ska gå in närmare på här, oxytocin och vasopressin. De är vilande och sparkar igång först vid vissa situationer som bland annat interaktion och sex. Då ökar halterna av dessa hormoner vilket får oss i ett speciellt känsloläge. Testosteron - viktigt för sexlusten Det manliga könshormonet testosteron har betydelse för sexlusten hos både män och kvinnor. Små kvantiteter av testosteron produceras i hjärnan, men det mesta produceras i kvinnans äggstockar och i mannens testiklar. Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till östrogen, som är det klassiska kvinnliga könshormonet. För män är testosteron ett av åtråns nyckelhormoner och en förutsättning för att det ska finnas en sexlust överhuvudtaget. Hormonet både aktiverar och påskyndar sexuellt intresse. Det skapar känslor av positiv energi, välmående och det höjer mottagligheten för stimuli som kan ge sexuell upphetsning. När testosteronet är lågt, på grund av ålder eller sjukdom, upplever både män och kvinnor svag sexdrift. Kastreras ett försöksdjur försvinner testosteronet och den sexuella aktiviteten minskar dramatiskt. Men den avstannar inte helt. Testosteronnivåerna är alltså inte helt avgörande. Tidigare sexuell erfarenhet spelar också in för att den sexuella aktiviteten ska komma igång. Kerstin Uvnäs-Moberg, oxytocinets talesperson Kerstin Uvnäs-Moberg är författare och professor i djurfysiologi vid Sveriges lantbruksuniversitet sedan år 1995. Hon är mest känd för sin 35 år långa forskning kring hormonet oxytocin, ett hormon som utsöndras vid exempelvis amning, förlossning, beröring, massage, sex och välbefinnande. Kerstin Uvnäs-Moberg har även skrivit böckerna ”Närhetens hormon - oxytocinets roll i relationer” och ”Lugn och beröring - oxytocinets läkande verkan i kroppen”. Vi vet sedan tidigare att hon är en kvinna som tar sig tid att beskriva och förklara forskning och framförallt oxytocin på ett chosefritt sätt, som vore det vilket ämne som helst. Inga konstigheter, ingen prestige. Äldre forskare har heller inte så mycket att förlora, de behöver inte ta hänsyn och kan tala fritt. Hon är tidig denna dag, stiligt klädd i en rödlila dräkt. Vi bjuder på kaffe och går snabbt in på våra frågor. Det märks att hon vet vad hon pratar om och hon lyser engagerat upp när frågorna radas upp. Det var först när Kerstin Uvnäs-Moberg själv blev mamma som hon började intressera sig för den osynliga bindning, den oerhört kraftfulla närheten och kärleken som uppstår mellan moder och barn, särskilt vid amning. Hon har fyra barn. Först senare, i sin forskning, förstod hon att bindningen var en verkan av ett kraftigt påslag av ”myshormonet” oxytocin. Oxytocin - kvinnligt och livsviktigt "Oxytocin är ett uråldrigt hormon som alla däggdjur har i oförändrad form. Det bildas uppe i hypothalamus, en del av hjärnan, utsöndras och är aktivt i alla former av interaktioner som till exempel sex och massage. Oxytocinet brukar kallas kvinnlig eftersom det utsöndras litet mer hos kvinnor än hos män under sex och beröring" berättar Kerstin Uvnäs-Moberg. Hon fortsätter: "Oxytocin är livsviktigt för vår överlevnad, särskilt för bindningen mellan moder och barn. Bindning är viktig för att barnet och modern snabbt ska känna igen varandra och bindningen håller dem samman. I närheten mellan moder och barn är oxytocinet ett grundprogram som dyker upp i olika typer av kontakt. I amningen är oxytocinet centralt, det bidrar till att bröstmjölken produceras. Det har olika funktioner. Bröstmjölken är en sådan, sex är en annan, men i botten är det mycket som är likt." Barn som inte får någon beröring dör, visar flera äldre studier av barnhemsbarn. De tynar bort även om de får tillräckligt med mat eftersom de inte kan lagra näringen i kroppen. Vid sexuella relationer och interaktioner bidrar oxytocinet till att öppna upp för sociala möten. Det fungerar som en slags uppvärmning, som ofta följs av en kontaktfas och sedan lugn och vila och i bästa fall en känslomässig bindning personerna emellan. Bindningen gör att vi kommer att tycka att den personen är bättre, snyggare, snällare och vackrare än någon annan man eller kvinna. Vi mår bra i den personens närvaro och där stannar vi gärna kvar. Det betyder också att när vi inte är tillsammans med den personen så dras vi omedvetet tillbaka till honom eller henne för att vi mår så mycket bättre där – då är vi mindre stressade och mindre ångestfyllda. En separation från den här personen blir därför obehaglig och jobbig. Kerstin Uvnäs-Moberg: ”Oxytocin skapar avslappning, gör oss mindre stressade samt får oss att känna mer tillit för personen eller personer i vår närhet. Vi varvar ner och ser omgivningen i ett positivt skimmer. Det verkar som om de människor som vi har runt oss är snällare. Det är litet vackrare - just där, just då.” Oxytocin – sexualhormonernas Krylbo Att utnämna oxytocin ensamt till ett lugn- och rohormon är dock en förenkling av ett komplicerat system i vår kropp. Man kan likna oxytocin vid ett slags Krylbo, knutpunkten i vilken tågen växlas in på en mängd olika spår med olika destinationer. Beröring av huden sätter fart på nervfibrer, som skickar signaler till hjärnan. Efter omkoppling i hjärnan aktiveras det parasympatiska nervsystemet, som går igång vid vila och när det inte är stressigt. Oxytocin och andra hormoner som stimulerar lugn, ro och en rad andra funktioner i kroppen, frisätts. Blodtrycket och pulsen sänks, känsligheten för smärta minskar, nivåerna av stresshormonet kortisol sjunker. Matsmältningen blir effektivare. Blodgenomströmningen i hud och slemhinnor ökar. Musklerna slappnar av. Kvinnor är mer mottagliga för beröringens effekter än män, vilket beror på att det kvinnliga könshormonet östrogen ökar hudens känslighet. ”En kärleksfull partner är bättre än alla lugnande piller i världen” sammanfatttar Kerstin Uvnäs-Moberg. Vasopressin-manligt Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det har vissa likheter. Det gör också att rädslan minskar. Men vasopressin är inte det minsta avslappnande, det är inget ”snällhormon”. Tvärtom höjs blodtrycket och det ger ett påslag av aggressivitet, t ex i form av svartsjuka och när unga män spänner sig och ska visa sig på styva linan inför varandra. ”Vasopressinet är mer manligt och försvarande” berättar Kerstin Uvnäs-Moberg. Det finns studier under vilka män får sniffa i sig vasopressin. När de då ser andra människor så har de en tendens att se dessa som mer hotfulla än de i själva verket är. De kommer in i krigarens värld, de ska försvara reviret. Oxytocin vs Vasopressin Molekylskillnaderna i vasopressin och oxytocin har gjort att de är motsatser. De är sexhormonernas yin och yang. Här finns könsskillnader, berättar Kerstin, även om hon påpekar att de aldrig är absoluta. Medelvärdet visar ändå att det är mer vasopressin och testosteron hos männen, respektive mer östrogen och oxytocin hos kvinnorna. Skillnaderna i utsöndring av vasopressin och oxytocin är också kopplat till vem du interagerar med. Är du med någon som du inte är van vid, en ny sexpartner eller ”kvart i tre-ragget”, blir det mer av erövring, jakt, mer påslag av vasopressin. Den typen av sex blir mer kostsam; fysiskt mer arbetsam. Kerstin Uvnäs-Moberg: ”Om man ska vara en bra erövrare så ska man nog vara smått paranoid och tänka sig att man har fiender litet överallt. Och framförallt är det bra att kunna lägga skulden på andra. Då kan du ”gå på”. Med vasopressinet finns det en större tendens att göra det, medan oxytocinet gör dig snäll. Oxytocinet kan vara bra i en relation. Men inte i en situation där du har människor runt omkring dig som du faktiskt inte borde lita på”. Män som lever i parförhållanden, och män som lever mycket med sina barn och tar hand om dem, har mer oxytocin. Det är alltså delvis en funktion av hur relationen och livssituationen ser ut. Sammanfattningsvis har oxytocinet en förmåga att skapa lugn så att vi inte är rädda för den vi har framför oss. Det ökar benägenheten för social kontakt, vi blir inte så inlåsta, öppnar upp oss för andra. Och sist men inte minst - det har en direkt stimulerande effekt på sexualiteten. Den lugnande effekten beror dels på att rädslan minskar men främst på den avslappning som kommer efteråt - det litet sömniga. Genom mekanismer av igenkännande, doft- och synintryck, lär vi oss och kommer att koppla den där individen, som vi interagerade med när det var skönt och behagligt, till den känslan. Här uppstår sexlusten – några av de viktigaste sexhormonerna • Oxytocin Ett hormon som frigörs i hypofysen, i äggstockar och i testiklar. Hjälper till vid aktivering av mjölkproduktion, sammandragningar under barnafödsel och skälvningar i bäckenet vid orgasm. Bidrar till känslan av samhörighet mellan föräldrar och barn och mellan parterna i ett förhållande. • Vasopressin Hos män utsöndras en systersubstans till oxytocinet som heter vasopressin. Det gör att rädslan minskar. Men vasopressin är inget ”snällhormon” utan mer offensivt och försvarande. • Testosteron Små kvantiteter av detta hormon produceras i hjärnan, men det mesta produceras i äggstockarna och testiklarna. Hos kvinnor omvandlas testosteronet snabbt till östrogen. För män är det ett av åtråns nyckelhormon. Det skapar känslor av positiv energi och välmående. När det är förbrukat upplever både män och kvinnor svag sexualdrift. Mer testosteron, t ex i tider av ökad sexuell aktivitet, ger ökad skäggväxt. • Östrogen Könshormon som finns hos både mannen och kvinnan, men mest hos kvinnan. Östrogenet reglerar ägglossningen och påverkar sexuell lust hos män och kvinnor. • Serotonin En signalsubstans som produceras i hjärnstammen och mellanhjärnan och hjälper oss att uppleva tillfredsställelse, t ex efter en orgasm. Serotonin kan öka åtrån genom att samarbeta med signalsubstansen dopamin. Trots det kan serotoninutsöndrande droger som Prozac också, paradoxalt nog, göra att det blir svårare att få orgasm. • Nitratoxid ”Blodkärlens trafikpolis”. När vi blir upphetsade avsöndras det i området kring könsorganen. Som ett resultat vidgas blodkärlen och blodflödet ökar. Läkemedel som Viagra stimulerar avsöndringen av nitratoxid på konstgjord väg. |
Continuation:
Part 1 (12 apr)Part 2 (29 feb)
Part 3: Gasa och bromsa (29 feb)
Part 4: Doft & signal (8 mar)
Part 5: Sex är narkotika (12 apr)