Svenska
Norsk
Dansk
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoÅtråns kemi
Part 4: Doft & signal
| Forskarna är inte alltid överens. Doften har betydelse - javisst. Men finns feromoner? Ja, i djurriket. Men hos oss människor? Om de finns, överför de upphetsning och för oss till den optimala partnern? Vi ställer frågan om syntetiska feromonpreparat kan göra oss mer åtråvärda på parmarknaden. Vidare träffar vi doftexperten Richard Juhlin som kan känna om en kvinna har ägglossning på 20 meters avstånd. Vi tittar också på parfymer - visste du att doften i Chanel no 5 kommer från piskad abessinsk hankatt? “I'm the burning bush, I'm the burning fire I'm the bleeding volcano I'm so hot for her, I'm so hot for her I'm so hot for her and she's so cold” - Rolling Stones “She ́s so cold” Doften leder oss till den optimala partnern ”Vi ser oss hellre som änglar än som apor. Vi vill vara tänkande varelser som medvetet styr vår tillvaro. Men vi är däggdjur. Att vi är människor innebär inte att alla de system som andra primater har försvinner. Systemen finns där och aktiveras i basala funktioner som sex, kärlek, förlossning, amning, aggression. De finns där hela tiden” säger hormonforskaren Kerstin Uvnäs-Moberg. Den personliga doften, om vilken vi oftast inte bestämt kan säga vad den egentligen luktar, har en stor och avgörande roll i åtråns kemi. Den fungerar som ett personligt avtryck och är unikt för varje individ. För att underlätta läsningen har vi delat in dofterna i tre underkategorier, de doftlösa, det vill säga feromonerna, de doftrika, till exempel de personliga och parfym, och de som är en kombination av doftrika och doftlösa dofter. Vi kommer främst att fokusera på de dofter som är inblandade i åtråns kemi. Gå gärna tillbaka till denna ordlista under läsningen. Feromon - ämne med signalfunktion. Feromoner fungerar som ett kemiskt språk mellan individer inom en art; de kan stå i fortplantningens tjänst, användas vid orientering eller som varningssignaler (alarmämnen). Ett hormon är inte samma sak som ett feromon. Androstendion - ett steoridhormon som produceras i binjurarna samt i testiklar hos män och i äggstockar hos kvinnor. Män producerar större mängd androstendion än kvinnor och det brukar därför benämnas som ett manligt hormon. Kvinnor är extra känsliga mot androstendion och hormonet sägs påverka kvinnors sinnestämning och verka aktivitetshöjande. Androstenol - ett manligt feromon som härstammar från det manliga steroidhormonet androstendion. Finns bland annat i manlig svett. Vid kontakt med syre oxiderar androstenol och bildar androstenon. Androstenon (svettferomonet) - ett feromon som finns i manligt och kvinnligt svett och urin. Androstenon är det mest förekommande syntetiskt framställda feromonet som finns att köpa på marknaden. Androstenon var det första feromonet som identifierades hos däggdjur. Copulin - ett feromon som återfinns i vaginalt sekret och kan trigga igång sexuell lust hos en annan individ av samma art. Förmågan att känna dofter Lukterna har under historiens gång fungerat som ett varningssystem. Deras evolutionära roll har varit att hjälpa oss att avgöra vad som har varit skadligt att äta eller inandas. Lukterna har hjälpt oss i vårt sökande efter en optimal partner samt att urskilja och känna igen doften av fiender. Människans luktsinne utgörs av sinnesceller som sitter samlade i ett litet organ högst upp i nästaket. Det är i detta luktorgan som doft och lukt registreras. Luktperception är principen för hur luktsinnet kan registrera olika luktämnen och integrera blandningar av dessa till en ny doft. Mats J Olsson, forskare på Karolinska Institutet, är expert på luktsinnet och på den psykologiska och biologiska grunden för luktperception. Han berättar: "Det finns cirka 350 olika slags receptorer i näsan, men med en genetisk variation bland individer. Vi har med andra ord mer eller mindre väl utvecklade luktsinnen. Luktsinnet utvecklas successivt; när vi föds har vi inte så mycket preferenser för lukter, men med tiden övar vi upp vårt luktsinne och en vuxen människa kan urskilja mer än 10 000 olika lukter". Det går dessutom att öva sig till ett skarpare luktsinne, något som parfymörer och sommelierer tagit fast på. Preferenserna för smaker är däremot i högre grad medfödda. Framförallt för sött och beskt, vilket eventuellt har funktionen att få barnet att äta energirik mat (sött) och undvika sådant som är giftigt (beskt). Det finns också en inlärningsmekanism redan i livmodern, efter vecka 30, som gör att barnet gillar det som mamman tycker om att äta. Darrande antenner Redan i början av 1800-talet upptäckte den franske naturvetaren Jean Henri Fabre att insekter kommunicerade via doftämnen under parningsleken. Insekten, exempelvis en fjärilshona, sänder ut feromoner för att locka till sig fjärilshannen. Fjärilshannen styr mot doften som om den vore en sexuell fyr, hela tiden med antennerna darrande och inriktad mot sitt mål - fjärilshonan. Här är det inte frågan om ett fritt val, för sprejar man litet feromoner på till exempel en blomma kommer fjärilshannen att flyga dit och försöka para sig. Ordet feromon betyder inte helt oväntat ”att överföra upphetsning” och lånades från grekiskan år 1956 av tyska forskare för att försöka beskriva det starka doftämne som man tidigare endast funnit hos insekter. På 30-talet gjordes detaljerade studier av så kallade feromoner, som ett försök att hitta ett medel för kontroll av insektspridning eller som bekämpning av skadeinsekter. Eftersom det var svårt att samla in naturliga feromoner utvecklades syntetiska motsvarigheter. Vi lämnar nu insektsvärlden, och dyker in på doftlösa lukter som feromoner, mänskliga doftrika lukter och dess påverkan på oss människor. Att en för oss omedveten doft kan styra en annan individ blint mot ett främmande mål, trollbinda den andra partnern, är något som vi förknippar med lägre stående djur och science fiction. Doftens oerhörda kraft och ibland besynnerliga påverkan har dock varit känd sedan länge tillbaka. I filmen ”Om parfymen” berättas om en mördare i Paris på 1700-talet, som saknade egen kroppslukt och föddes med ett så skarpt luktsinne att han i mörker kunde följa en enskild människas doft på flera kilometers avstånd. Dofter blev hans besatthet, men också hans yrke – parfymör. Feromoner – att överföra upphetsning Feromoner är doftlösa doftämnen som verkar på ett omedvetet plan. Feromonerna har alltså ingen upplevd specifik doft som t ex choklad eller vanilj. De produceras i körtlar i armhålan, munnen och kring könsorganen och avsöndras naturligt från bland annat huden. De påverkar beteendet hos andra individer, de kan till exempel skapa en känsla av lugn, attraktion, vällust, en nästintill omedveten berusning hos personen som utsätts för dem. Män utsöndrar inte feromoner om de inte producerar testosteron. Kvinnor som opererar bort sina äggstockar producerar inte heller sexuellt stimulerande feromoner. Kastrerade män känner inte av feromoner från kvinnor som har ägglossning. Om vi saknar hormoner, östrogen hos kvinnor och testosteron hos män, kan vi inte urskilja svett hos det motsatta könet. Kvinnor som har ägglossning är mycket vassare på att urskilja feromoner. Homosexuella män är bättre på att urskilja manlig svett än kvinnlig svett. Feromoner som kan trigga den sexuella lustan hos en annan individ består i grund och botten av ombildade steroidhormoner som i sin tur består av könshormoner. Steoridhormonen androstendion omvandlas hos mannen till könshormonet testosteron och hos kvinnan till könshormonet östron som är en kvinnlig könshormon tillhörande gruppen östrogen. Enkelt kan man säga att feromoner består av ombildat könshormon. Det är dessa feromoner vi kommer att titta närmare på. Feromoner återfinns på huden och i håret, de är luftburna och får effekt först när de andas in av en annan individ. Feromoner är, enligt många forskare, artspecifika, vilket innebär att till exempel hundar inte påverkas av katternas feromoner, och människors inte av kossors. Men stämmer det verkligen? Kerstin Uvnäs-Moberg tror att vi människor också kan påverkas av feromoner från andra arter än vår egen. Hon berättar om ett feromon-knep som mödrar använde sig av förr i tiden när det fortfarande var vanligt att vi levde på bondgårdar. ”Fick kvinnan i huset ett barn med kolik tog hon med sig barnet in till ladugården nära intill de mjölkande kossorna. Barnet blev genast lugnare, slutade skrika och koliken upphörde. Kanske påverkades barnet av kossornas feromoner som omedvetet men effektfullt skapade lugn och harmoni hos barnet?” Zoologen Sverre Sjölander och Kerstin Uvnäs-Moberg är övertygade om att feromoner finns och påverkar oss människor, andra forskare som Mats J Olsson, som är professor i experimentell psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap, är tveksamma till om feromoner överhuvudtaget finns hos människan. Han menar att det största missförståndet när det kommer till feromoner är just frågan om deras existens, deras vara eller icke vara. ”Inget mänskligt feromon är ännu identifierat. Ingen vet om dessa finns, om de har eller saknar lukt. Då är det bättre att prata om kroppsegna luktämnen” säger Mats J Olsson. Det vomeronasala organet – feromonregistratorn Det vomeronasala organet är ett organ som hos vissa landlevande ryggradsdjur, t ex ormar och andra kräldjur, samt hos en del däggdjur, används för att uppfatta och registrera feromoner. De är litet olika placerade hos de olika djurgrupperna, men alltid nära näshåligheterna. Hos ormar och ödlor, som är de djur hos vilka det vomeronasala organet är mest välutvecklat, är organet beläget i den övre delen av gommen. Genom sin tunga fångar ormarna och ödlorna upp feromoner i luften och överför dem till det vomeronasala organet. Hos däggdjur använder hannarna organet för att fånga upp sexualferomoner från parningsvilliga honor. Har vi människor också det vomeronasala organet och fungerar det? Enligt Kerstin Uvnäs-Moberg föds en del människor med det vomeronasala organet medan andra inte gör det. Kanske är det en kvarlevande rest från vår tidigare utvecklingsfas precis som svanskotan. Innebär det att det bara är människor som är utrustade med det vomeronasala organet som kan registrera feromoner? Nej, Kerstin Uvnäs-Moberg menar att feromoner kan tas upp utan att ens reagera med det vomeronasala organet. Det betyder att det finns möjlighet till mänsklig kommunikation via feromoner oavsett om vi är födda med organet eller inte. Det vomeronasala organet har med andra ord ingen betydelse för vår känslighet mot feromoner? Även kring det vomeronasala organets funktion hos människan råder det delade meningar. Mats J Olsson tror inte att det fungerar fullt ut hos människan, men säger också att ”vissa individer verkar ha rester kvar av organet”. Kerstin Uvnäs-Moberg tror att det finns en oändlig mängd andra feromoner, förutom sexualferomonerna, som vi inte har koll på och som också påverkar oss och vår sinnesstämning. ”Mänskliga feromoner är fortfarande ett område som vi vet litet om och det är ett ämne som det borde forskas mer kring.” Kanske beror den sparsamma forskningen på att vi människor inte vill bli påverkade eller styrda av något som vi inte har kontroll över. Vi vill veta vad vi gör helt enkelt. Kunskap och ökad medvetenhet om luktens betydelse kan påverka hur vi agerar och i förlängningen förändra våra liv, tror Kerstin Uvnäs-Moberg. Hur ser en av forskarna, Mats J Olsson på feromoners och dofters betydelse i framtiden? ”Om läget kring personliga dofter och feromoner klarnar mer kanske vi i framtiden kommer att undvika att använda förvillande parfymer och vikta personperceptionen via luktsinnet högre i val av partner. Kanske kommer kvinnor att sluta använda p- piller. P-piller verkar nämligen störa vår inbyggda kompass som leder oss mot den optimala partnern”. Studier antyder att kvinnor tycker sämre om män vars HLA-system (ett genkomplex) är för likt deras eget. Det låter rimligt eftersom denna funktion gör att vi kan undvika inavelsproblematik. Mycket litet tyder dock fortfarande på att vi har hittat riktiga sexferomoner som verkligen kan attrahera en annan person, enligt Mats J Olsson. ”Om detta kan hittas blir det förstås en ännu större försäljningssuccé än vad påstådda sexferomoner redan är i internethandeln” säger han. Luktande körtlar och manlig svett Det är skillnad på doften i armhålorna och doften på resten av kroppen. Utöver de vanliga ekrina körtlarna, som avsöndrar färglös svett, innehåller armhålan också apokrina körtlar vilka vanligen finns där det växer hår. Dessa körtlar, de apokrina, avsöndrar talg, en substans som produceras i talgkörtlarna hos däggdjur och som sprids längs hårstråna. Hårstråna erbjuder en större yta för avdunstning, och hudens bakterier bryter ner talgen till en feromonbaserad substans (en blandning av doftlösa feromoner och doftrika lukter) som avger en kraftig lukt. Androstenol, androstenon och androstendion ”Vi har visat i flera studier att vi kan påverka kvinnors sinnestämning genom att exponera dem för ett typiskt manligt feromon, androstenol, som finns på manlig hud i mycket högre koncentration än på kvinnlig hud – trots att mottagaren inte kan känna dess lukt. Exponeringen för androstenol fungerar allmänt aktivitetshöjande och gör att kvinnorna känner sig gladare” säger Mats J Olsson. Han fortsätter: ”Visserligen kan kvinnor reagera med åtrå på manlig svett, men så enkelt är det inte. Medias exponering av ”sexigt svett” har fått vissa män att tro att deras svett luktar gott, att det är sexigt med en gymtränad och oduschad kropp, vilket är missvisande.” Det manliga feromonet androstenol påverkar uppenbarligen kvinnors sinnestämning, men så fort feromonet reagerar med syre, ombildas feromonet till androstenon. Androstenon står för den klassiska illaluktande svettdoften och är förmodligen högst motbjudande för både män och kvinnor och även de doftrika lukterna har, som vi alla vet, stor betydelse för attraktionen och viljan att vara nära en annan människa. Feromonet androstenol och androstenon härstammar från steroidhormonet androstendion. Androstendion produceras i testiklarna hos mannen, i äggstockarna hos kvinnan och i binjurebarken hos bägge könen. Androstendion omvandlas hos mannen till könshormonet testosteron och hos kvinnan till det kvinnliga könshormonet östron. Ett hormon är inte samma sak som ett feromon. Ett steroidhormon är en substans som cirkulerar i blodet och påverkar olika organ. Steroidhormonet, i detta fall könshormon, ombildas i sin tur sedan i vissa fall till feromoner som utsöndras från olika körtlar på kroppen. Steroidhormoner är tunga i sin sammansättning och feromonet kan därför inte färdas särskilt långt i luften. Det innebär att det krävs en viss intimitet för att kvinnan ska reagera på feromonet, avståndet får inte vara längre än 50 cm och så nära kommer mannen förmodligen inte om han luktar svett. Andra delar av kroppen med samma sorts utsöndrande och ”luktande” körtlar är hos männen pungen och penisroten och hos kvinnor huden runt vagina. Hos både män och kvinnor innehåller även huden runt bröstvårtorna apokrina körtlar. Förhuden på penis och hudvecken runt klitoris producerar också sekret med kraftig lukt, innehållande feromoner bland annat copulin som vi kommer att berätta mer om senare i kapitlet. Dessa områden, brösten, anal-genital-regionen och könsorganen, är vanligen täckta av kläder och därför är lukten inte lika påtaglig som från armhålorna. Armhålorna svettas också lättast och svetten förstärker den kraftiga underarmslukten. Feromoner påverkar kvinnors hormoner Feromoner kan förklara varför vissa kvinnor som lever tillsammans en längre tid ofta får en synkroniserad menscykel och fenomenet är välkänt. Feromoner kan orsaka en hormonförändring hos de personer som andas in dem. Den första vetenskapliga studien om detta kom år 1998 när professor Martha McClintock vid University of Chicago kunde visa att kvinnor som lever flera timmar om dygnet tillsammans synkroniserar sina menscykler. Studien visade att kvinnor skickar ut speciella feromoner i samband med sin menstruationscykel. Det rör sig om minst två olika ämnen. Det ena utsöndras efter menstruationen, men före ägglossningen. Det verkar förkortande på andra kvinnors cyklar. Det andra ämnet utsöndras under och efter ägglossningen. Det förlänger andra kvinnors menstruationscykel. Om en grupp kvinnor vistas tillsammans en stor del av dagen under en längre tid, kommer koncentrationen av feromoner i luften runt omkring dem att bli relativt hög, och de kommer alla att påverkas av den. Förhållandet mellan feromonernas koncentration avgör då hur den gemensamma menstruationscykeln blir. Kanske kan man använda denna upptäckt för att styra kvinnors ägglossning och i sin tur fertilitet inom snar framtid. I djurvärlden har synkronisering av menstruationen, eller löptiden, uppenbara fördelar. Den förhindrar att några honor börjar löpa före de andra och på så sätt får ett försprång. Samtidigt likriktar den en grupps aktiviteter så att medlemmarna inte hela tiden måste ha uppgörelser i samband med kurtiseringen. Det är förmodligen en rest av dessa förhållanden som ligger till grund för kvinnors synkroniserade menscyklar. Fungerar syntetiska feromonpreparat? På nätet saluförs feromonsprayer för såväl djur som för människor. En produkt sägs innehålla ”en syntetisk kopia av kattens ansiktsferomon”. Detta feromon använder katten för att markera sitt territorium vilket skapar lugn och trygghet hos katten. Kattprodukterna sägs kontrollera oro, urinmarkering, klösningar, nedsatt matlust, minskad leklust och stress inom en kattgrupp. På apoteket finns också halsband med feromoner anpassat till hundar. Produkten innehåller en syntetisk motsvarighet till hundens lugnande feromon, vilket är ett feromon som tiken avger från juverområdet under digivningsperioden och som har stor betydelse för att kontrollera och förebygga så att valpen och den vuxna hunden inte upplever rädsla och oro. Det har också betydelse för valparnas trygghetskänsla och bindning till tiken. Halsbandet kan användas för att hjälpa hunden att vara mindre rädd för till exempel nya miljöer eller nytt hem, produkterna innehåller en syntetisk motsvarighet till hundens lugnande feromon DAP (Dog Appeasing Pheromone). Halsbandet ska sitta på hunden hela tiden, både inomhus och utomhus, för att hjälpa hunden i olika situationer. Det kan till exempel vara; skotträdsla (smällare och fyrverkerier), tillvänjning till nya miljöer/nytt hem, transportproblem, under valpens socialiseringsperiod och problem vid rastning. Feromonmarknaden för människor har mycket att erbjuda. Vi kan köpa allt ifrån feromonsprejer och attraktionsdroppar till feromoner i tablettform. Feromonpreparaten sägs trigga igång sexlusten från potentiella partners, öka vår attraktionskraft, skapa en dominant aura och utstrålning och göra vissa män till alfahannar. Feromonerna utlovas förvandla oss till festens mittpunkter – Don Juan. Det låter för bra för att vara sant. Det manliga svettferomonet, androstenon, som i grund och botten är ett manligt könshormon, är det mest förekommande feromonet som finns att köpa på marknaden. Nödvändigtvis har tillverkarna reducerat den stinkande karaktäristiska svettdoften av androstenon eller dolt den med någon annan väldoftande parfym. Det mänskliga luktorganet samspelar med människans andra sinnen som i sin tur är kopplade till vår känsla och upplevelse. Vi köper helt enkelt inte något som vi inte tycker doftar gott, lika ogärna som vi kysser någon som osar vitlök. Är det värt att lägga pengar på dyra feromonpreparat? Hur fungerar feromonsprejer med androstenon i verkliga livet? Människor som redan producerar mycket eget androstenon upplevs naturligt som attraktiva och dominanta. Får de tillförsel av ännu mer androstenon uppfattas de inte längre som attraktiva, utan snarare som högdragna och hotfulla. Eftersom androstenon ursprungligen härstammar från manligt könshormon, är preparatet inte optimalt för kvinnor att använda i syfte att attrahera män. Men en liten och specifik mängd av feromonet skapar en attraktiv och tilldragande utstrålning även hos kvinnor. En man som har sprejat på sig feromonbaserad doft inför en stor fest kommer således fortfarande att behöva konkurrera med de andra männen om att fånga kvinnans uppmärksamhet. Endast på mycket nära håll och vid mer intima situationer kan feromonsprejen ge mannen en fördel - avståndet får ju inte vara längre än 50 cm, annars reagerar kvinnan inte på feromonet. För att komma så nära måste mannen förmodligen ha förmågan att attrahera kvinnan på andra sätt. Snarare kan feromonpreparat användas i syfte att piffa upp och bringa liv i ett redan etablerat förhållande, där paret är naturligt nära varandra, än att locka till sig främmande kvinnor. Zoologen Sverre Sjölander tillhör dem som tror att feromonsprejer för människor kan fungera. Parfymen – med doftkörtlar Parfym har fungerat som afrodisiakum i flera tusen år, dock inte de parfymer som är framställda av blommor. Många andra parfymer är framställda av sexuella doftkörtlar hos däggdjur, som till exempel doftkörteln mysk som kommer från myskhjort. Mysk utsöndras från körtlar i testiklarna på myskhjortar och är en vanlig förekommande ingrediens i parfym. Dessa sexuella doftkörtlar har människan tagit över och återskapat på konstgjord väg. ”Lukter och doftkörtlarna påverkar oss, vår sinnestämning och vårt val i sökandet efter den optimala partnern. Om dofter och parfymer med syntetiska eller äkta doftkörtlar (ombildat könshormon) inte påverkade oss skulle det inte heller finnas en miljardindustri för parfymer” är Sverre Sjölanders slutsats. Parfym i sin klassiska form tillverkades av hannars djursvett innan de började framställas syntetiskt, t ex mysk. Doften i Chanel nr 5 kommer från piskad abessinsk hankatt, vilket har lett till protester från djurrättsaktivister. Doften i de syntetiska versionerna av parfymerna kommer från syntetiska androgener. Parfymer tillverkas alltså av restprodukter från olika sorters hansvett. Vi kan då, som forskaren Robert Sapolsky, fråga oss om kvinnors parfym inte är till för att lukta gott för män. Ett svar är att de flesta parfymer inte inhandlas av män. De flesta beslut om vad parfymerna ska innehålla tas av kvinnor med mer östrogen än androgener i blodet. Därför utvinns det mesta av parfymdofterna från manliga feromoner. Nyligen fann arkeologer under utgrävningar i Pyrgos på Cypern en drygt 4000 år gammal parfymfabrik. I byggnaden fanns destillationsapparater, blandningskar och parfymflaskor av alabaster. Rester i flaskorna avslöjade att dåtidens välvårdade cyprioter doftade av lavendel, lagerbär, rosmarin, tall och koriander. Det är den tidigaste kända tillverkningen av parfym baserad på alkohol. Egyptierna uppskattade också väldoft, och deras produkter såldes över stora delar av forntidens medelhavsområde. I motsats till den cypriotiska parfymen var forntidens egyptiska doftämnen blandade i oljor och salvor. Arkeologer har hittat behållare med doftspår från så långt tillbaka i tiden som cirka 2500 f Kr. Det innebär att de är minst lika gamla som den cypriotiska fabriken. Egyptierna doftade bland annat av ros, lilja, iris, kanel, apelsin, myrra, lime, sandelträ och kåda. De fina oljorna hade pressats ur mandlar och andra växter, men en del härrörde från djur som kor, grisar och gäss. Egyptens mumier penslades också med väldoftande oljor. Ramses II (cirka 1100 f Kr) smordes med kamomillolja, och Tutankhamuns innersta kista var begjuten med 350 liter parfymerad olja. Ska vi fortsätta att använda parfym eller förstör det parningsleken? Feromoner består i grund och botten av ombildade steroidhormoner. Steroidhormoner tenderar att lösas upp i vatten, men de löses inte upp i vätskor som till exempel alkohol, vilket är en vanligt förekommande ingrediens i parfym. Alkoholen ändrar inte heller strukturen, inaktiverar eller förändrar feromonerna på något sätt. I själva verket tillför alkoholen två andra funktioner; den håller feromonlösningen steril, vilket ökar chansen för feromonets överlevnad samtidigt som den dödar bakterier på skinnet. Bakterier har en tendens att bryta ner feromoner och förstöra funktionaliteten. Parfym är med andra ord inte ett hot mot feromonerna. Hos oss människor har feromonernas eventuella uppgift som sexdoftämnen försvårats av vår tids renlighetsiver. Visst är en ren och fräsch kropp viktig i sex och närhet, men tyvärr duschar vi också bort den lilla produktion av feromoner som vi har på huden. Mats J Olsson håller med om att samhället och utvecklingen har påverkat våra naturliga parningsstrategier. Han säger: ”Vad gäller lukt är det notabelt att vi idag knappt luktar kropp alls i västvärlden. Tänk bara 100 år tillbaka vad annorlunda det måste ha luktat när man hade sex eller överhuvudtaget befann sig i en folksamling. Det finns ingen tolerans för naturliga kroppsdofter i dagens samhälle”. Utifrån detta kan vi dra slutsatsen att parfym baserad på alkohol inte nödvändigtvis förstör parningsleken. Däremot ska vi vara sparsamma med duschandet eftersom vattnet sköljer bort den produktion av feromoner du har på hud och hår. Hur är det med den unika personliga doften? Förstörs inte den av parfymer? På ett sätt döljer vi vår personliga doft när vi använder starkt doftande parfymer, men å andra sidan finns det ingen parfym som luktar detsamma på samma person. Parfymen blandas med den personliga doften. Och det är den doftblandningen som gör att vi antingen blir stormförtjusta eller tar avstånd. Feromoner och ljuvliga babydofter Feromoner skapar ett osynligt band mellan moder och barn. En nyfödd bebis har förmågan att känna igen doften av sin mamma utan att ens se eller höra henne. I en studie undersökte forskare hur spädbarn reagerade på tygbitar indränkta med mänskliga dofter. Den ena tygbiten kom från modern medan den andra tygbiten kom från en främmande kvinna. Tygbitarna placerades sedan i sängen bredvid spädbarnet. Till och med i totalt mörker vände sig babyn mot den tygbit som kom från modern. En kvinna som håller en baby i en timme, kan sedan identifiera spädbarnets doft bland många andra babydofter, även om hon inte är moder till barnet. Det är inte för inte som spädbarn luktar ljuvligt. Den starka kraft som doften har gör att människor håller sig i närheten, att barnet får vad det behöver; kärlek, beröring och uppmärksamhet. Varför dras vi till en viss person? Kerstin Uvnäs-Moberg berättar att möss luktar sig till och föredrar en genetiskt olik partner, något som också verkar gälla för oss människor. Kvinnor föredrar doften av män som har ett avvikande genetiskt immunsystem än de själva, de männen uppfattas som sexigare. Män med liknande immunsystem som kvinnorna själva uppfattas däremot (doftmässigt) som en släkting, en bror eller en pappa. Kanske är det ett uttryck för naturens önskan att skapa variation i nästa led, så att det inte blir för mycket inavel - ett sätt att undvika att dåliga anlag kopplas ihop och kommer till starkare uttryck i nästa generation. Att kvinnor tycker sämre om män vars gener är för lika deras egna låter rimligt eftersom denna funktion skulle minimera inavelsproblematik. Men om detta spelar någon signifikant roll i verkliga livet har inte visats, bara antytts i en studie enligt Mats J Olsson. En annan studie på 48 förälskade par pekade på samma resultat. Ju större skillnaden var mellan kvinnans och mannens immunsystem, desto större var kvinnans sexuella lust. Kvinnans intresse för andra män, liksom antalet otrohetsaffärer, ökade dessutom ju mer lika immunsystem kvinnan och mannen hade, vilket märktes allra tydligast vid perioden för kvinnans ägglossning. Finns den optimala partnern? Sverre Sjölander bekräftar att vi luktar oss till vår partner och vi dras till en person med motsatt genuppsättning. Orsaken är rent evolutionär. ”Jag tror absolut att det finns en optimal partner. De allra flesta av oss har erfarenhet av att de någon gång träffat personer av motsatt kön med en personlig doft som inte fallit oss i smaken. Andra personer har däremot luktat fruktansvärt gott och vi har inte kunnat motstå dem. Detta har med den genetiska distansen att göra, vilket innebär att genuppsättningen skiljer sig så pass mycket att det är okey att skaffa barn utan att det blir något genetiskt fel på barnen”. Släkt luktar illa Med lukten kan vi omedvetet uppskatta hur nära släkt vi är med någon. Är vi det så luktar de inte gott. Det finns människor som luktar vansinnigt gott och så finns det de som är väldigt snygga och trevliga. Men det är något fel på lukten. Lukterna, både de doftlösa och de personliga, är således ett centralt instrument. Vi luktar oss till den optimala partnern, för parbildning och tvåsamhet, enligt Sverre Sjölander. Vi vet, säger han, att kvinnor kan dofta särskilt sexigt under ägglossning. Det låter logiskt att naturen har ordnat till det så att kvinnan doftar extra gott när det är dags för reproduktion. ”Kvinnor som har ägglossning visar mer hud när de går ut och dansar, de har oftare dekolletage. De tänker inte på det, men biologin styr delvis hur vi agerar och också hur vi avsöndrar och intar feromoner.” Han fortsätter: ”Vi duschar formligen feromoner omkring oss. Men våra doftkörtlar är inte avsedda att sitta under tjocka vinterkläder på tunnelbanan. Då fungerar inte systemet som det var tänkt. På sommaren, när vi går lättare klädda, så fungerar det; vi blir attraherade av varandras dofter.” Systemet sitter Det verkar enligt Kerstin Uvnäs-Moberg som om doftsystemen är annorlunda hos homo- och bisexuella. Hos kvinnor som är heterosexuella aktiveras områden för bland annat attraktion i hjärnan om de får känna dofter av manligt könshormon, medan samma område inte aktiveras hos homosexuella. De reagerar på andra dofter, kvinnliga homosexuella reagerar på kvinnligt könshormon osv. Systemet är djupt rotat, det är inte bara att säga att nu vill jag bli annorlunda, nu vill jag bli bi- eller homosexuell, utan det har satt sig i de olika regelsystemen, menar Kerstin Uvnäs- Moberg. I Nyhetsmorgon på TV4 berättade datingkonsulten Marie Hagberg att strippor som har ägglossning får mer dricks. Marie Hagberg hävdar att rökning och parfym är katastrofalt för parningsleken eftersom det har en negativ inverkan på de kroppsegna feromonerna. Hon berättade också om ett intressant experiment. ”Jag anordnade en singelfest och det var ungefär 40 som kom – lika många män som kvinnor. Männen fick sova i samma t-shirt tre nätter före festen. Kvinnorna fick lukta på killarnas tröjor när de kom till festen och det blev succé. Kvinnorna gillade de killar mest vars tröjor de tyckte luktade godast. Minst 25 procent av deltagarna fick ihop det med någon på festen”. Motsvarande undersökning har gjorts för kvinnor och refereras av Robert Sapolsky på Stanford. Svett samlades upp från kvinnors armhålor under varierande tillfällen under deras menscykel och stoppades i förseglade kärl. Manliga försökspersoner fick lukta på de olika kärlen och gradera luktens behaglighet. Lukterna upplevdes överlag som obehagliga (svett!), men minst obehagliga under ägglossning. Feromoner och hjärna ”När heterosexuella män varseblir kvinnlig doft, och när heterosexuella kvinnor känner manlig doft så sprakar det till i de delar av hjärnan som har med reproduktion att göra” berättar Mats J Olsson. Niklas Långström instämmer i att vissa ämnen som tillverkas av kroppen, såväl steroidhormonerna som testosteron, kan påverka hjärnan utan att vi ens är medvetna om det. Det går att mäta med hjärnavbildningskameror som visar att vissa basala delar av hjärnan lyser upp när vi utsätts för luktsubstanser som vi inte känner. Forskare har använt sig av det manliga feromonet androstenol och det kvinnliga feromonet estratetraenol, ett östrogenliknande feromon, som luktstimuli på olika försökspersoner. De har då funnit att de båda feromonerna aktiverar vissa delar i hjärnan, de delar som har med sexuella preferenser och reproduktion att göra. Efter de initiala feromonduscharna, när det väl har blivit åka av, så kan det lukta betydligt skarpare från såväl man som kvinna. På nätet diskuteras det ihärdigt om vad som är en "naturlig könsdoft”. Somliga vill ha trosor som sköljts med mjukmedel med äppelblomsdoft. Andra konstaterar att "kuken och fittan luktar ju - det är väl bara i USA som man använder parfym i skrevet". Hur ska könsorganen lukta? Vi har doft- och feromonutsöndrande körtlar kring könsorganen. Könsorgan luktar helt klart, men frågan är ”hur ska de lukta?” På diskussionsforum på nätet kan en frågeställning vara om det kvinnliga könsorganet ska lukta sommaräng. Men många mäns uppfattning tycks vara att det kvinnliga könsorganet ska lukta kön och inget annat. Feromonsammansättningen copulin kan vara en förklaring till detta. Copulin är en förening av olika feromoner som finns i vaginala sekret. Copulin kan fungera som afrodisiakum. Män som inandas copulin kan temporärt och med kort varsel öka sin halt av testosteron med 150 procent. Copulin har också en förmåga att göra män attraherade av kvinnor som de i vanliga fall inte skulle vara intresserade av rent fysiskt. Att inandas copulin, vaginaldoft, ökar mannens vilja att kopulera. Copulinet hjälper också till att frisätta neurotransmittorer som triggar männens sexlust ytterligare. Dofter är inte allt Det är inte alla som tror att dofter har någon betydelse eller spelar en avgörande roll i sökandet efter den optimala partnern. Sexologen Charlotte Makboul tror att vi blir attraherade av någon som bekräftar den som vi tror att vi är. ”Sådant är vi smarta på att känna av, utifrån anknytning och hur vi har anpassat oss till våra föräldrar. Det går blixtsnabbt att känna om den här personen kommer att bekräfta mig som den person jag är och som jag vill vara. Tyvärr blir det ibland destruktivt” säger Charlotte Makboul och syftar bland annat på att kvinnor kan dras till farliga män. Ser vi oss själva som mindervärdiga eller som oönskade persone och träffar partners som behandlar oss mindervärdigt, blir vi bekräftade som den som vi anser oss vara, förklarar hon. Niklas Långström berättar om olika parningsstrategier med evolutionärt stöd som har betydelse för vilken sorts partner kvinnor väljer. En strategi är att kvinnan väljer en eller högst två personer som hon lever med i långa perioder, med den biologiska bakgrunden att barnen behöver föräldrar som är närvarande för att det ska klara sig bra fram till vuxen ålder. En annan strategi kan vara att kvinnan väljer väldigt karismatiska och manliga, men flyktiga män. De träffas under en kort tid, får ett barn, ett slags kärleksbarn. Så försvinner mannen och det kommer en ny. ”Det behöver inte ligga någon moralisk aspekt i detta, men det kan då innebära att kvinnan får tre till fyra barn med olika män. Det är klart att om kvinnan då betraktar den man som försvinner som flyktig och inte redo att slå sig ner tillsammans med henne under resten av livet, då kan han upplevas som stygg” menar Niklas Långström. Bortsett från att vi doftar oss till en optimal partner är vi också genetiskt kodade till att tycka att vissa egenskaper är vackrare än andra; sexuella sekundära egenskaper. Universella skönhetsdrag är till exempel ren och frisk hy, skinande ögon, stora läppar och stora ögon. De här dragen har en sak gemensamt. De återfinns hos personer som är unga och hälsosamma, alltså personer som är maximalt lämpliga att skaffa friska och hälsosamma barn med. Nybakta bullar Inom marknadsföring har dofters påverkan varit känd sedan länge. Dofter får oss inte bara att dras till vissa individer utan de frambringar också minnen och kan försätta oss i ett speciellt känsloläge. De hjälper oss också att minnas bättre. Vi minns en doft i högre grad än vi minns något vi hört eller sett. Det är alltså inte av en slump som det ofta doftar nybakta bullar när vi stiger in på Pressbyrån eller Seven Eleven. Vi associerar doften till platsen som i det här fallet skapar en positiv helhetsbild. Förutom att framkalla minnen och känslor finns det forskning som tyder på att vissa dofter även påverkar oss fysiologiskt. Lavendel tillsammans med eukalyptus gör oss exempelvis pigga och alerta och doften av rosenolja kan verka blodtrycksänkande. Sammanfattningsvis kan sägas att medvetna eller icke medvetna doftar påverkar oss genom att utlösa olika reaktioner, försätta oss i olika sinnesstämningar, framkalla minnen, påverka kvinnors och mäns hormonbalans och fungera som en fingervisning i riktning mot den optimala partnern. Mats J Olsson sätter dock åter upp sin brasklapp: han är inte helt säker på att feromoner verkligen existerar. Kerstin Uvnäs-Moberg tror inte att vi är hjälplösa offer som är blint styrda av feromoner och luktrika dofter. ”Vi är trots allt sociala och komplexa varelser med ett fritt val” säger hon. Intellektuella varelser i en parfymerad värld På gångvägen till doft- och champagneexperten Richard Juhlins ytterdörr vid hans villa på Lidingö står de tomma bubbelflaskorna på rad. Han öppnar dörren, vi sätter oss vid ett fönsterparti som går från golv till tak, utan drag, med en kuperad naturtomt utanför. Utan knussel går vi rakt på sak och börjar tala om dofter. "Min mamma och hela min släkt var känsliga för dofter, de kommenterade dofter och stämningar på ett väldigt detaljerat sätt" minns Richard Juhlin. "Det är märkligt att vi pratar så litet om dofter trots att de påverkar oss så mycket, inte minst när det gäller parbildning och relationer." Dofterna påverkade Richard Juhlin starkt redan som barn, t ex i valet av kompisar. Om det luktade "fel" hemma hos en skolkompis så var de antingen hemma hos Richard eller så slutade de umgås. Idag är det också något som är avgörande för hans relationer med människor i sin omgivning - för vilka han trivs med. "Varje detalj är viktig vid mötet med andra människor, speciellt första gången: utseende, mimik, doft. En av mina bästa vänners fru är jättetrevlig och jag tycker bra om henne, men hon doftar så fel i förhållande till sin stil. Doften är direkt frånstötande." När Richard Juhlin slutade som gymnastiklärare på Mälarhöjdens skola för att på heltid ägna sig åt champagne och dofter prickade han turligt in millennieskiftet för sitt genombrott som champagenexpert. Det konsumerades en hel del champagne då och nu är han med egen ödmjukhet sagt "kanske världens skickligaste champagneexpert". "Champagne kan nå upp till 800 aromer beroende på jordmån. Men jag kan också med mitt fotografiska doftminne känna hur aromen i ett O ́boy-paket förändras efter två veckor. Doftkapaciteten finns med i vardagen. Mina barn och min sambo Ragnhild har samma känslighet och vi träffades just på det sättet - genom att vi fick tillfälle att andas in varandras dofter under inspelningen av en norsk TV-serie som handlade om lukt." Doften leder oss till den optimala partnern "Jag upptäckte för länge sedan hur viktiga dofterna är för relationer, inte minst sexuellt. Jag kan känna om en kvinna har ägglossning på 20 meters avstånd. När jag skiljde mig för tre år sedan och hamnade "ute på marknaden" blev jag ännu mer intresserad av doften - det var ju centralt. Jag visste hur jag ville att det skulle vara, men det var väldigt sällan så. Den vanligaste anledningen till att det inte blev långvariga förhållanden var doften och smaken. Det är en naturlig utsållningsprocess i paritet med utseende." Richard Juhlin tycker att vi nuförtiden är för snabba på att inleda det intima mötet. Om man ska ha ett långvarigt förhållande är det med klokt övervägande inte det vi ska göra. Däremot är det rent biologiskt säkert det vi ska göra. För 80 procent av alla djur är fortplantning det centrala när de träffas och doften av den andre är avgörande för om det blir parning eller inte. De djur som ligger oss närmast, primaterna, där bestämmer honan när hon är redo att befruktad, hon visar det med alla sina signaler; "nu finns jag till hands här". Hon konkurrerar med synintryck och ett maktspel bland hannarna inleds där de visar hur överlägsna de är. "Han visar i gruppen att han är den starke hannen, han kommer fram till honan för att imponera och där är det ändå ingen stor skillnad mellan oss och de andra djuren. Som intellektuella varelser i en parfymerad värld fortsätter också vi ändå att imponera genom att manifestera vår maktposition. "Mina gener är bra du blir jättetrygg med mig". Vi vill gömma skavankerna, vi lyssnar, då tänker hon att "va bra, en intellektuell hanne, han är häftig, lagom farlig". När de intellektuella och de andra inslagen i den svärmiska processen gått tillräckligt långt blir det i bästa fall någon form av förälskelse. När det första mötet väl kommer för de dofthandikappade människorna så kanske första mötet ger vid handen att dofttycket inte är optimalt. Vi tänker kanske att det kan bli bra i alla fall. "Det kan det oftast inte. Vi har ett avtryck i vår saliv som säger ja eller nej. Här finns inget mellanläge. På mindre än en hundradels sekund skickas en signal upp till hjärnan: ok eller inte? Det här hände mig när jag var singel. Vad besviken jag blev när det inte stämde! Det var inte vad jag hade hoppats på." I det norska TV-programmet genomfördes tester på par för att se om de passade ihop. Richard Juhlin fick dofta på fem kvinnor och fem män för att se vilka av dem som passade ihop. "En del säger att vi dras till motpoler. Men det gäller inte dofter. Hur olika vi än ser ut så har paren ändå någon kemi gemensam som ligger extremt nära den andre, oavsett om det är en rödhårig kvinna och en färgad man. Det visade testerna med tydlighet." Kontentan för Richard Juhlin är att dofterna har en stor del i vårt intellektuella samhälle, trots att vi inte vill medge det. Vi vågar t ex inte säga att vi gör slut på grund av doft. "Det finns både den doftlösa feromonbiten och de dofter som vi kan identifiera och definiera. Min sambo har en litet gräddig doft - jordgubbar och vispgrädde. Den är lätt flyktig men kommer alltid tillbaka till samma grundton, litet sand och blomma; fräsch, ren och god. Grundtonen måste finnas kvar även när vi använder parfym som kan förstärka och ge en varmare, soligare, kryddigare och sexigare karaktär. Beskrivningen blir kanske fattig i förhållande till hur vi beskriver vin. Men skillnaderna är helt avgörande." Kvinnor som har ägglossning föredrar "snuskigare" dofter, slår Richard Juhlin fast. Vill du att din partner ska lukta mycket eller vara ren? Efter en tid i ett förhållande vill man ha mer av den starkare doften. Det är ett större problem att folk tvättar bort sin egen doft än tvärtom. Inom norsk matindustri har det forskats kring doft och smak för att få fram syntetiska aromer till industrin. Där ramlade forskarna på svinhormon i grisarnas urin. Om det appliceras på kvinnor i små mängder så reagerar de positivt och blir tända. Svinhormonet luktar nämligen sperma. Perceptionen ändras trots att det är samma molekyler som är i rörelse. Den norske forskaren tog kristaller av svinhormonet, la det i parfymen, applicerade parfymen på sig själv och iakttog sedan hur kvinnorna reagerade på honom. Ett resultat var att de ägnade honom längre tid. Richard Juhlin avslutar: "Jag skulle vilja tala om för alla psykologer och terapeuter som sitter i samtal med sina klienter om skilsmässor och problem i äktenskapet att det är en faktor som de glömmer bort, något i kemin som vi inte kan ta på men som ändå är avgörande och det är just detta: doften." Ordlös kommunikation Den ordlösa kommunikationen, icke-verbal kommunikation, utgör 90 procent av den totala kommunikationen mellan två människor. Kroppsspråket signalerar hur personen du möter kommer att tolka dig eller uppfatta dig. Endast 10 procent är alltså verbal. Hjärnan säger nej, och ditt sunda förnuft viftar bort impulsen att titta närmare på det nyfunna ”spanet”. Men det är försent, ditt undermedvetna har redan satt igång flirtandet. Ett enda ögonblick som signal räcker för att ditt undermedvetna ska registrera en attraktion. Ögonkasten är det första som röjer om det finns ett djupare intresse. Båda könen håller blicken kvar lite extra på föremålet för attraktionen. I vanliga fall håller du kvar blicken i ca tre sekunder, håller du kvar blicken i längre än tio sekunder betyder det att du antingen vill slåss eller ligga med personen. Männen väljer ofta att avbryta tittandet, för att sedan återkomma och upprepa proceduren, medan kvinnorna slår ner blicken i golvet efter att ha iakttagit sitt byte. Den nerslagna blicken är en invit till mannen i fråga och kommunicerar att det är fritt fram för kontakt. Samma signaler återfinns i djurvärlden. Att saker och föremål som är i vägen flyttas är också ett tecken på att vi vill göra vägen fri för personen vi spanat in. Armar och ben korsas inte, vi vänder oss mot attraktionen med en öppen hållning. Kvinnorna tenderar att blotta sina känsligaste delar - återigen en parallell till djurvärlden. Handleder och hals blottas, oftast genom att håret rättas till eller att örhängena justeras. När första kontakten är tagen och parterna i fråga börjat samtala, markerar båda sitt intresse genom att ha fötterna stadigt i marken - som ett tecken på att ingen av dem är på väg därifrån. Kvarstår intresset börjar sensuella inslag synas i den ordlösa kommunikationen. Vinglas kan få sig en lätt smekning, läpparna fuktas och det kanske klias litet lätt på halsen. Att stoppa saker i munnen är också en omedveten del och signal i den undermedvetna parningsdans som faktiskt pågår. Männen tenderar att lossa lite på slipsen, knäppa upp en skjortknapp och slappna av. Kvinnorna låter gärna en sandal dingla lite sensuellt från foten eller släpper ut håret. Andra signaler på att du har en hemlig beundrare eller att någon annan finner dig attraktiv är enligt antropologen David Givens att vi lyfter lite på axlarna. Biologer kallar den här gesten för "the cute response" eftersom den avslöjar en lite barnslig sida av oss och med den visar vi att vi är öppna och gärna lär känna den andra personen. Inåtvända tår. Att stå med fötterna lite inåtvända betyder både att vi attraheras av någon eller är intresserad och att vi känner oss litet hotade, något i underläge. Vi förminskar oss själva för att inte verka så hotfulla och därmed kanske lite mer tillgängliga. Uppåtvända handflator. När vi är intresserade av någon vänder vi handflatorna uppåt – såväl när vi vilar som när vi gestikulerar. Det signalerar att vi är öppna, mottagliga och samtidigt sårbara. Genom att våga göra oss sårbara visar vi att vi litar på vår egen förmåga att kunna ta hand om oss själv. Medveten sårbarhet är en urgammal symbol för fysisk och psykisk styrka och som sådan fungerar den fortfarande. Nickar. När vi nickar är det en inbjudan till den andre att komma lite närmare. Utvidgade pupiller. Oavsett ljusförändring kan pupillerna utvidgas när vi tittar på en person som vi finner attraktiv. Fotnot: 1. Hangrisar kan framkalla ägglossning hos hongrisar. På marknaden finns ett vildsvinsferomon vid namn ”Bormaid” som framkallar ägglossning hos vildsvinshonor. Det innehåller samma feromoner som tryffel, vilket kan förklara att vildsvin bökar runt i tryffelrika marker. |
Continuation:
Part 1 (12 apr)Part 2 (29 feb)
Part 3: Gasa och bromsa (29 feb)
Part 4: Doft & signal (8 mar)
Part 5: Sex är narkotika (12 apr)