HSP är en akronym för Highly Sensitive Person och kort sagt så antingen är man högkänslig eller så är man det inte. Därför används också begrepp som personlighetsdrag. Dock finns en rad olika slags känsligheter som kan ingå i ett högkänsligt personlighetsdrag, vilket gör att högkänsligheten kan ta sig lite olika uttryck hos olika individer.
Begreppet HSP myntades i början av 1990-talet av den amerikanska forskaren och psykoterapeuten Elaine N. Aron, doktor i klinisk djupspykologi. Jämte sina studier om det ärftliga personlighetsdraget högkänslighet, från 1991 och framåt, är hon tillsammans med sin make dr Arthur Aron en av de ledande forskarna inom psykologiska studier om kärlek och intima relationer. De är tillsammans också pionjärer inom studier om både högkänslighet och kärlek som utförs genom användning av funktionell magnetresonanstomografi (fMRI).
Först 2012 fick begreppet HSP fäste på bred front i Sverige, då det uppmärksammades i en rad medier — däribland Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Expressen, TV3 och TV4. Innan dess var det dock redan etablerat i flera omgivande länder — däribland Danmark och Nederländerna. Även till våra nordiska grannländer Norge och Finland kom begreppet, framför allt under 2013 och 2014, och intresset för högkänslighet har ökat även där. I samtliga nämnda länder finns idag föreningar för högkänsliga personer.
Är HSP ännu en så kallad bokstavsdiagnos? Nej, HSP är inte någon psykiatrisk ”bokstavsdiagnos”. I stället är det en beskrivning av hur vissa människor fungerar då de har ett något känsligare nervsystem än andra. En grov uppskattning säger att ca 15–20% av alla människor kan beskrivas som högkänsliga. HSP betecknar således ett väl spritt personlighetsdrag — i Sverige torde närmare 1,5 miljon personer vara berörda, i världen drygt en miljard!
Då HSP således omfattar betydligt fler människor än vad var och en av de psykiatriska diagnoserna gör, kan naturligtvis många med sådana diagnoser känna igen sig i allmänna beskrivningar av det högkänsliga personlighetsdraget. Flera typer av neuropsykiatriska diagnoser innebär exempelvis att den diagnosterade är extra känslig för sinnesintryck av olika slag. En skiljande faktor kan dock utgöras av att en högkänslig hjärna inte har några påtagliga svårigheter att sovra bland, tolka och processa de stimuli som den utsätts för, eller att skapa förståelse för vad stimulin innebär i exempelvis sociala situationer. Tvärtom processar en sådan hjärna det mesta och på djupet, så till den grad att den snabbare än mindre känsliga hjärnor blir överbelastad. Det är denna tendens till djupare process med påföljande snabbare överbelastning som är signifikativ för högkänsliga personers hjärnor. Detta bidrar till att högkänsliga personer i många sammanhang behöver finna särskilda beteendemässiga strategier för att skydda hjärnan genom att ge den tillräcklig tid för återhämtning — exempelvis genom att i mindre grad utsätta sig för intensivt socialt umgänge i stora grupper under längre tid. På plussidan står dock att det högkänsliga personlighetsdraget ofta bidrar till att dessa personer är goda lyssnare och empatiska medmänniskor, kvalitetsmedvetna och samvetsgranna.
Läs (mycket) mer: http://www.hspsweden.eu/2015/09/22/om-hogkanslighet-highly-sensitive-person-hsp/ |
Svenska
Norsk
Dansk
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
Italiano